Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Rätt att granska brottslingars nationalitet

Frukta inte fakta.
Frukta inte fakta. Foto: Johan Nilsson/TT

DN 17/1 2017. Vi måste inta ett brottsofferperspektiv och granska all nödvändig statistik om kriminella – inklusive var de är födda.

”Agendas” huvudinslag i söndags tog upp krav på att Brå åter ska analysera statistik över gärningsmäns ursprung, något som inte görs i Sverige i dag.


Kritiken lät inte vänta på sig. Inte bara var det många som upprördes över tanken på att Brå eller någon annan skulle ta fram uppgifter om brottslingars födelseland. Ilska riktades också mot att SVT ens gjorde ett inslag om frågan.


Adriana Haxhimustafa, pressekreterare för justitieminister Morgan Johansson undrade på Twitter: ”Hur tänker Agenda när de skapar ett reportage som helt spelar på ett visst partis planhalva? Tycker de att SD fått för lite utrymme i media?”


Det är ett fånigt resonemang som vi borde ha kommit förbi för länge sedan. Det är klart att medier inte ska skygga för ämnen som är kontroversiella, oavsett om det gynnar ett visst parti. Det viktiga är hur inslagen görs. Det är märkligt att debattörer fortfarande vill att vissa frågeställningar ska undvikas för att de kan tänkas stärka SD. Hur bra har den taktiken fungerat hittills? Och vilka andra partier ska motverkas på samma sätt?


I ”Agenda” fick en forskare, kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki, debattera med en politiker, Mattias Karlsson från SD. Debatten följde på intervjuer av flera aktörer. Man tog upp den senaste tidens diskussioner om Brås trygghetsmätningar och uppmärksammade brott där gärningsmännen haft utländskt ursprung. Inslaget var sant, relevant och med en rakt-på-sak-attityd som var välgörande.


Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson ville dock inte ställa upp – vilket gav hans pressekreterares twittrande en än märkligare dimension. MP och V vägrade också att vara med, enligt ”Agenda”. Det är ett underligt, för att inte säga fegt, agerande.

Snart sagt varje snatteri tolkas i dag efter politiska agendor.


Själva sakfrågan då: Är det rätt eller fel att låta Brå göra analyser där gärningsmäns födelseland är en av de faktorer som tas med? Naturligtvis är det rätt. Statistik är sällan fördomsfull. Vill vi begränsa kriminaliteten är en början att samla in så mycket fakta som möjligt om brotten, och dit hör vilken bakgrund den har som begår dem.


Professor Sarneckis invändningar var ibland märkliga. Den senaste undersökningen av gärningsmäns ursprung gjordes för elva år sedan – om det var rätt då, varför inte i dag? Är inte statistik en färskvara?


”Det intressanta är inte om invandrare är överrepresenterade utan varför”, sade professorn och efterlyste "seriösa undersökningar om orsaker". Men båda behövs. ”Varför” vet vi dessutom ganska mycket om. Vissa grupper är överrepresenterade i brottsstatistiken; det handlar till exempel om män, unga, fattiga och människor från en trasig familjebakgrund. Just där hittar vi oproportionerligt många med utländsk bakgrund.


Då kan det vara intressant att kontrollera skillnaden inom ”riskgrupperna”. Skiljer sig brottsbenägenheten bland utsatta med svensk bakgrund respektive utländsk? Finns det någon skillnad mellan nyanlända från olika länder? Vad beror det i så fall på – och vad ska vi göra åt det?


Vi lever i en extremt uppvarvad tid. Snart sagt varje snatteri tolkas i dag efter politiska agendor. Nyanser glöms bort och svar som ”viss brottslighet ökar förmodligen, medan annan minskar” drunknar i upphetsningens vrål och krav.


Desto viktigare att den officiella statistiken är tillförlitlig och detaljerad. Låt oss kartlägga och analysera den svenska brottsligheten för att i möjligaste mån kunna åtgärda den. Det verkligt relevanta är förstås hur resultaten ska behandlas.


Att den överlägset mest överrepresenterade gruppen brottslingar är män är välkänt. Det betyder inte att den rimliga lösningen är att deportera alla penisbärare till Antarktis. Det är de nyanländas omständigheter i Sverige som är det viktiga, inte att de är nyanlända, resonerade Jerzy Sarnecki i ”Agenda”. Där har han helt rätt. Viktigare än gärningsmännens ursprung är också samhällets syn och reaktioner på våldet.


På måndagen hölls en demonstration i Malmö till stöd för den mördade pojken Ahmed Obaid. Där framfördes en kravlista som bland annat omfattade fler poliser, skärpta straff för vapenbrott, tuffare vapenkontroller och fler säkerhetskameror i Malmö. Vill man inta brottsofferperspektivet och komma tillrätta med kriminaliteten, inte minst i de utsatta områdena, är det just sådana åtgärder som krävs.

Det är betydligt rimligare, precisare och mer proportionerligt än att ytterligare tillsluta de svenska gränserna.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.