Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Repressionens fattigdom

Torsdagens överraskande hårda dom mot bloggaren och Putin­kritikern Alexej Navalnyj följdes på fredagen av ett ännu mer oväntat halvt steg tillbaka: Navalnyj släpps i väntan på att hans överklagande ska behandlas. Därmed ges han möjlighet att delta i borgmästarvalet i Moskva i september.

På Twitter tackade Navalnyj sina anhängare för att de satt press på de ryska myndigheterna att släppa honom. Bedömningen var säkert riktig: utan ett tryck från människor som gått ut på gatorna i Moskva och Sankt Petersburg för att protestera mot domen hade den kände bloggaren knappast släppts.

Men mycket till eftergift var det ändå inte. Snarare en taktisk reträtt för att dämpa trycket i protesterna och blanda bort korten. Under rättegången hade Navalnyj hävdat att processen bland annat syftade till att stoppa hans deltagande i borgmästarvalet. Den tillfälliga frigivningen kunde därmed tolkas som en dementi: Oh nej, inte är herr Navalnyj förhindrad att ställa upp i val – Ryssland är en rättsstat.

Men det är just det som landet inte är. Domstolarna är starkt politiserade och i praktiken maktens redskap. Allt tyder på att domen mot den bitske bloggaren och karismatiska demonstrationsledaren är politisk. Navalnyj straffas, inte för att han är skyldigt till de ekonomiska brott han anklagats för utan för att han irriterar och utmanar landets ledare.

Domen mot Navalnyj är snarare en bekräftelse på det vägval Putin redan gjort än ett vägval i sig.

När massdemonstrationer bröt ut i december 2011 ställdes Putin inför en ny situation. Fram till dess hade hans maktmodell byggt på att han erbjudit ryssarna stigande ekonomiskt välstånd och relativt stor personlig frihet mot att de höll sig borta från politiken. Han var fortfarande genuint populär och hade som ett svar på protesterna kunnat göra vissa politiska eftergifter. Han hade därmed visat att han lyssnade och var en ledare som byggde sin makt på folkets stöd.

I stället valde han den skärpta repressionens väg. I jämförelse med hur Sovjetunionen styrdes är förtrycket fortfarande milt. Internet har förblivit relativt fritt, och de som inte direkt utmanar makten lämnas i fred. Även om delar av storstädernas medelklass upprörs av de nya repressiva lagarna och politiska domarna tyder opinionsundersökningarna på att Putin alltjämt har stöd från en majoritet av ryssarna.

Basen för Putins styre har dock blivit bräckligare. Repressionen har skrämt många till tystnad och passivitet. Men under ytan finns ett starkare missnöje än tidigare. Och framför allt: på några års sikt måste regimen räkna med fallande statsinkomster.

De tekniska genombrotten i utvinningen av skiffergas håller på att rita om den energipolitiska världskartan. Priserna har redan rasat i Nordamerika. Genom nedkylning av gasen blir den möjlig att frakta med fartyg till den europeiska marknaden. Därmed hotas Rysslands dominans och priserna pressas nedåt.

Inför detta scenario hade det varit rationellt att försöka bredda regimens materiella bas. De stora reallöneökningar som ryssarna upplevt under åren med Putin har huvudsakligen vilat just på de enorma olje- och gasinkomster som den ryska staten kunnat inkassera i takt med att världsmarknadspriserna stigit.

För att minska sitt ensidiga beroende av energipriserna skulle den ryska staten behöva liberalisera ekonomin och göra rättssystemet oberoende av politiskt godtycke. Sådana reformer skulle både kunna stimulera framväxten av nya företag och locka utländskt kapital till landet.

Att Putin i stället väljer att trappa upp repressionen mot alla som på något sätt utmanar honom är mer än något annat ett fattigdomsbevis. Han avslöjar att stabiliteten under hans ledarskap varken byggts på framsynthet eller mod utan på olja, gas och systematiskt maktmissbruk.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.