Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Samma regler för alla

Dubbla budskap.
Dubbla budskap. Foto: Hasse Holmberg/TT

Regeringen tuffar till sin linje angående EU-migranterna och tiggarna. En del är mest poserande, annat är hoppfullt. Människors utsatthet måste respekteras, så ock svenska regler.

Något måste göras, men det finns ingen allomfattande och snabb lösning. Så kan regeringens nya så kallade kraftsamling mot tiggeri sammanfattas. Talande för frågans komplexitet är att det krävdes hela tre statsråd för att under onsdagen presentera regeringens tre nya ”reformområden”. Det ska bli enklare att avhysa människor från privat mark, sade justitieminister Morgan Johansson (S). Den rumänska välfärden ska byggas upp, EU måste aktiveras och barn och unga ska få extra mycket hjälp på plats i Rumänien, menade barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S). Och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) aviserade nära samarbete med olika civilsamhälles­organisationer. En kompott av åtgärder, således.

Att det ska bli enklare att avhysa dem som skapat kåkstadsliknande bosättningar på privat mark är bra. Varken svenskar eller andra kan bo precis var som helst. Men det ger inte svaret på vad som ska hända med människorna efter en avhysning. Vart ska de ta vägen? Räcker det att gå över närmaste tomtgräns för att direkt kunna inleda en ny process? Vräkningar bekämpar inte fattigdomen utan förflyttar den bara. Därför är det rimligt att hävda att de nya reglerna syftar till att försvåra för EU-migranterna. Budskapet är tydligt: det kommer bli tuffare att vistas i Sverige framöver. Detta vågade dock ingen av de tre ministrarna erkänna under pressträffen.

Och medan regeringen inte talar klarspråk om avsikten bakom regelförändringarna kring avhysningar, så sätts orimligt stort hopp till ett nytt samarbetsavtal med Rumänien – ett land som länge behandlat sin romska minoritet som både andra- och tredjeklassens invånare.

Avhysningar ska göras med värdighet. Ordningsregler ska följas.

Att frågan om tiggare både engagerar och provocerar är uppenbart. Stiftelsen Expo presenterade under onsdagen siffror som visar att det under de senaste arton månaderna inträffat minst 76 attacker mot EU-migranter i Sverige. Mörkertalet är troligtvis stort då många tiggare skyr kontakt med myndigheter. Flera fall kunde ha slutat i katastrof. I januari attackerade en mobb i Perstorp nattetid en skåpbil där rumänska tiggare låg och sov. Sten kastades mot bilrutorna och flera personer misshandlades. I Kista har en man vid upprepade tillfällen gripits för attacker mot EU-migranter. I Malmö har tältläger stuckits i brand och maskerade män med slagträn har gått till attack. Och så fortsätter det, i stad efter stad.

Men det finns också ljuspunkter, rapporter om medmänsklighet från hela landet som skänker hopp om att människor i nöd inte enbart möts av våld, rasism och hårda ord.

Sundsvalls Tidning rapporterade häromdagen om en företagare som skänkt sin gamla husvagn till en ideell samordnare för stadens tiggare. Nu bor en hel familj från den rumänska byn Valeaseca i den. I Skövde fick en manlig tiggare i mars extrajobb på en restaurang. I Mariefred hjälper romer till att sälja loppisprylar och genomför enklare trädgårdssysslor och städtjänster åt ortsborna. Och förra december skrev Tidningen Härjedalen om en man i 70-årsåldern som öppnade sitt hem i Sveg för fem tiggare från Bulgarien som låg och frös i sin minibuss. Han hade ju ett hus med två våningar helt för sig själv.

Det är en typ av ­medmänsklighet som inga offentligt finansierade insatser kan matcha. Helhetslösningar? Knappast. Stor betydelse för de enskilda? Absolut.

Under regeringens presskonferens var Morgan Johansson noga med att försöka skilja på organiserat tiggeri i form av familjer som reser tillsammans och situationer där människor utnyttjas. Justitieministern kunde dock inte svara på hur stor omfattningen av det senare problemet är. Det är uppenbarligen viktigare att verka handlingskraftig än att göra rätt sak av rätt anledning.

Att regeringen på några punkter vill skärpa reglerna är bra. Samtidigt är det precis som Morgan Johansson betonade, viktigt att inte glömma bort att tiggarna har samma rättigheter och skyldigheter som alla andra. Avhysningar ska göras med värdighet. Ordningsregler ska följas av myndigheterna men även av EU-migranterna själva.

Sverige kan inte lösa de problem som Rumänien så länge vägrat ta ansvar för. Vi kan dock vara tydliga med vilka regler som ska gälla här.

Läs mer. Ledare
Fördjupning. Tiggeriet i Sverige
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.