Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Skendebatt om skolan

Illustration: Magnus Bard
Måndagens debatt i P1-morgon mellan utbildningsminister Jan Björklund och MP-språkröret Gustav Fridolin var inte helt upplyftande för anhängare av det konstruktiva politiska samtalet.

Temat var väl egentligen skolan. Men eftersom den inte inbjuder till lika klatschiga rubriker handlade diskussionen i stället om vem som spelar SD i händerna och vem som inte vågar prata om invandringens problem. Om utomjordingar kan få in svenska nyhetssändningar måste de tro att just detta är den i synnerhet viktigaste politiska frågan i landet.

Bakgrunden är Björklunds, och Fredrik Reinfeldts, påståenden att de dåliga svenska skolresultaten kan delförklaras med att många elever är nyanlända från samhällen utan ett utbyggt skolsystem. Detta, i kombination med Reinfeldts tal om att arbetslösheten är låg bland ”etniska svenskar mitt i livet”, ser MP som en flört med potentiella SD-väljare.

Regeringen ”krattar manegen för partier som vill sätta människa mot människa”, sa Fridolin i en DN-intervju före årsskiftet, där han också gick hårt åt Stefan Löfven på ungefär samma grunder.

Jan Björklund kontrade i radio med att tala om MP:s ”beröringsskräck” inför integrationsfrågor och att ”vi” måste våga tala om invandringens problem.

Det är en dyster men inte särskilt radikal slutsats att varken Fridolin eller Björklund har rätt. Att peka på att flyktingbarn har sämre betyg, eller att det är svårare för en nyanländ att få jobb, är förstås inte att skylla vare sig skolresultat eller arbetslöshet på invandring. Att pojkar har lägre betyg än flickor är välkänt, och ingen skulle säga att det påståendet är ett frontalangrepp på Sveriges unga män.

”Ni går SD:s ärenden” är ett uttryck som borde användas med större försiktighet innan det blir en politisk klyscha som betyder just ingenting. Samma sak gäller för övrigt ”Vi måste våga prata om problemen med invandringen”.

Samtidigt är det svårt att förstå varför regeringen med Björklund i spetsen drar så stora växlar på de nyanlända elevernas prestationer. Ja, deras skolresultat är sämre än för elever födda i landet. Ju senare ett barn kommer till Sverige, desto sämre tenderar barnets betyg att bli, det är en välbelagd och inte överraskande slutsats.

För en enskild skola kan det innebära stora påfrestningar om många elever har dåliga förkunskaper och ingen eller liten studievana. Dessa skolor behöver särskilda resurser och skickliga lärare. Extra starkt stöd måste gå till de elever som varit i landet en kort tid. Att Jan Björklund och integrationsminister Erik Ullenhag nu aviserar åtgärder i denna riktning är välkommet.

Men de svaga svenska resultaten, som gått åt fel håll sedan Pisamätningarna inleddes år 2000, har knappast påverkats nämnvärt. De nyanlända är alldeles för få för att ha en avgörande effekt.

Skolverkets rapport ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” från 2009 slår fast att den ökande invandringen på 1990-talet hade negativt inflytande på de svenska skolresultaten, men också att invandringen som faktor ”endast har en marginell förklaringskraft för nedgången på riksnivå”.

Det är möjligt att den beskrivningen har förändrats något med ökad flyktinginvandring från länder som Somalia och Afghanistan. Men att använda det som förklaring till att resultaten inte blivit bättre efter sex år av alliansens skolpolitik är att leda in debatten på ett stickspår.

Regeringen har genomfört flera reformer som lagt grunden till en bättre skola. Kanske är det orättvist att förvänta sig drastiska resultat efter ”bara” en och en halv mandatperiod med Jan Björklund vid rodret.

Samtidigt måste effekterna snart börja synas, svenska skolbarn kan inte fortsätta att halka efter sina jämnåriga i omvärlden. Det är en betydligt viktigare fråga än vem som krattar för SD eller vem som inte vågar tala om invandringsproblem.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.