Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Skolan var bättre förr

Foto: TT

Ett framgångskoncept för en svensk skola vore att vrida klockan tillbaka, satsa på ordning och studiero och kalla sig Pluggskolan.

Det är tider för gymnasieval. På Gymnasiemässan i Älvsjö utanför Stockholm myllrar tusentals elever och deras föräldrar mellan montrar där de olika skolorna lockar med ledord som aktiviteter, fräscha lokaler och ”hundra procent behöriga lärare!”.

Rubriken på ett seminarium i veckan, ordnat av Institutet för näringslivsforskning, löd ”Skolresultaten sjunker – vem vet varför?”. Och trots en namnkunnig panel förblev svaret grumligt. Kanske är det inte konstigt, ämnet är komplicerat och åsikterna många. Någon snabblösning är inte i sikte.

Men några ledtrådar har vi allt.

Det råder delade meningar om när svensk skola var som bäst. Ett slags medelvärde sett till de tester som finns ligger mellan slutet av 1980-talet och mitten av 1990-talet.

De stora skolreformernas tid var just 90-talet. Det var då skolan kommunaliserades samtidigt som det fria valet och friskolorna kom. En stor undersökning från i fjol av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visade att nedgången i resultat började före reformerna, men att det inte kan uteslutas att dessa bidragit till fortsatt försämring.

Vad som däremot är ganska klart är att det under 1970-talet och framåt skedde annat destruktivt i den svenska skolan. Lärarnas auktoritet underminerades, ”pluggskola” och ”katederundervisning” blev skällsord och större vikt lades vid elevernas trivsel. För deras inlärning var intresset svalare.

 

Det är inte märkligt att flickor klarar den svenska skolan så bra.

 

Att skolresultaten sjönk i takt med att äldre, välutbildade och mer ”gammaldags” lärare gick i pension är inte förvånande. Med dem försvann beprövade arbetsmetoder och ett inneboende motstånd mot att omedelbart tillämpa alltför yviga, uppifrån kommande reformer. Samt med stor sannolikhet en förmåga att hålla ordning i klassrummen.

Erosionen av lärare utbildade före 1970-talet torde ha fått fullt genomslag just kring 1990.

Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas riksförbunds studerandeförening, skrev på DN Åsikt den 27/11 en alarmerande artikel om stora avhopp från både läraryrket och utbildningen: ”OECD visar att det finns ett starkt samband mellan arbetsro i klassrummet och lärarnas arbetstrivsel”. Samtidigt uppger var tredje elev att de blir störda på nästan alla lektioner.

Dålig arbetsro, lärare som vantrivs, misstro mot ”pluggande” och läxor, ökad tyngd på eget arbete – samtidigt som Sverige har tagit och tar emot nyanlända elever som måste lära sig språket. Det är en svår ekvation att lösa (och vi vet alla vad den försämrade matteundervisningen gjort med vår förmåga att lösa ekvationer).

Det är inte märkligt att flickor klarar den svenska skolan så bra, och många pojkar och nyanlända så dåligt. Killarna är lättdistraherade och behöver en struktur som många tjejer kan skapa själva, trots dåliga yttre förutsättningar.

På IFN-seminariet i veckan hettade det till mot slutet när skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren konstaterade: ”Traditionell undervisning är bättre än flum. Varför slängde man ut gamla metoder som fungerade? Testa det nya först!”

Tillbaka bland de vimlande, trots allt optimistiska eleverna på gymnasiemässan kan man undra vad som skulle hända om något av Stockholms gymnasier fick för sig att verka under devisen ”Det var bättre förr”. Skolan kunde locka med ordning och tystnad, med läxor, med att de svaga eleverna får stöd och de starka stimuleras att bli ännu bättre.

Den skulle kunna heta ”Pluggskolan”.

Läs mer Ledare 29 december

 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.