Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Sverige sviker kvinnorna och barnen

Foto: Lisa Mattisson

DN 25/12 2016. Flyktinginvandringen är den lägsta på sju år. Ändå pratar makthavarna som om de asylsökande strömmade in okontrollerat, och gör dessutom allt för att försvåra familjeåterförening.

Fingrarna på den knubbiga lilla handen såg ut att vara brutna, men barnet gav inte ett ljud ifrån sig. Det satt alldeles stilla i det torftiga rum som skulle föreställa ett sjukhus. Håret och huden vita av damm från bombernas rasmassor och blicken stum, till synes omedveten om tv-kameran.

"Aleppo är en plats där barnen slutat gråta", sade kvinnan intill till Channel 4:s reporter. Hennes ansikte var fullt av blod. Hon hade förlorat alla.

Av Syriens obeskrivliga fasor märks dock allt mindre hos oss. Antalet asylsökande därifrån har minskat med 89 procent det här året jämfört med förra, enligt Migrationsverkets statistik.

Det är inte för att Syrien numera är ett säkert land; för att diktatorn Bashar al-Assad och hans allierade blivit resonliga, Islamiska staten gett med sig och det besinningslösa våldet mot civilbefolkningen upphört, utan för att Europa helt sonika stängt gränserna.

Samtidigt drunknade i år 4812 flyktingar i Medelhavet, vilket är 1200 fler än i fjol, och dessa siffror kommer från början av december. Ytterligare hundratals döda kommer att hinna läggas till statistiken innan nyårsklockorna ringer.

Men det är inte det vi talar om i svensk offentlighet, när vi talar om flyktingar. Och när vi talar om systemkollaps är det inte syriernas situation som avses, utan vår egen.

Av de politiska utsagorna att döma skulle man kunna tro att det svenska samhället har gått sönder, att inget längre fungerar, att det fullständigt väller in människor med brun hy som hotar vår existens. Den bilden är ursprungligen Sverigedemokraternas, och den har de hållit fast vid.

Trots att invandringen nu är den lägsta på sju år har allt fler i offentligheten börjat stämma in i SD:s retorik.

De pratade om massinvandring 1996, då det kom 5753 personer hit. De pratade om det i fjol, då 162 877 asylansökningar togs emot, och de pratar om det nu när antalet ser ut att landa på bortåt 29 000. Sverigedemokraternas idé om "massinvandring" är alltså inte beroende av hur många som kommer hit.

Trots att invandringen nu är den lägsta på sju år har allt fler i offentligheten börjat stämma in i Sverigedemokraternas retorik. Utvecklingen har gått fort.

Det är bara ett år sedan Socialdemokraternas partiledare, vår statsminister, höll tal på en flyktingmanifestation om att: "Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt när nöden är stor".

Några månader senare inledde hans regering arbetet med att stänga gränserna för flyktingar. Temporärt, sades det. Men inga planer på att släppa på id-kontrollerna har aviserats.

Det hindrade dock inte fackförbundet LO från att deklarera att "Sverige måste återgå till en reglerad invandringspolitik” (DN Debatt 15/12), som om invandringen vore oreglerad.

Göteborgs-Postens ledarsida hävdade i sin tur att det vore "dumt" av alliansen att inte överväga ett samarbete med Sverigedemokraterna nu (19/12).

Även Moderaternas partiledare, Anna Kinberg Batra har slagit fast att hon vill ha ”skärpt kontroll över Sveriges gränser” (Aftonbladet 21/11). Hon beklagade då också att vi inte lyssnat på dem som tidigare varnat för att släppa in för mycket folk.

Men vilka var det som varnade för flyktingar innan den tillfälliga tillströmningen förra året? Är det Sverigedemokraterna som avses, de som alltid tyckt att invandringen varit för stor?

Hellre än att elda på obehagliga, invandringsfientliga stämningar borde de politiska partierna fundera över hur de flyktingar som är här ska finna sig till rätta i samhället, och hur vi på bästa sätt ska kunna hjälpa fler.

Reglerna för familjeåterförening har skärpts, och som Ekots granskning visade i dagarna saboterar Utrikesdepartementet dessutom för dem som fortfarande har rätt till sådan.

Detta genom att bara tillåta syrier att ansöka från länder dit de i praktiken inte kan ta sig. Och när en ambassad nu öppnar i Libanon har det beslutats att inte heller den ska ta sig an personer från det krigsdrabbade grannlandet.

Följden av den förda migrationspolitiken är att Sverige låter ett stort antal män sitta isolerade i lång tid, utan att lära sig språket, och vänta på tillstånd att få stanna här tillfälligt medan deras anhöriga är fast i hemlandet.

Det är förstås framför allt de som blivit kvar i krigets helvete som drabbas av detta, men i förlängningen kommer det även att få negativa konsekvenser för Sverige.

För mycket kan man kalla det när vi låser kvinnor och barn ute, men god integration är det inte.

DN Ledare. 25 december 2016

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.