Ta avstånd, Jimmie Åkesson - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Ta avstånd, Jimmie Åkesson

Kånna skola, Småland, hösten 2015.
Kånna skola, Småland, hösten 2015. Foto: Johan Nilsson TT

SD vill inte att partiet ska kopplas till bränderna på flyktingboenden. Men gå då ut och ta avstånd. Visa vad som gäller, Jimmie Åkesson!

I småländska Kånna, Ljungby kommun, har en gammal skola stuckits i brand. Nu är den aska och grus. Bara skorstenen står kvar, som ett utsträckt, hånfullt långfinger: vi skiter i er demokrati, era beslutsprocesser, er folkvilja. Det är vi som bestämmer och nu har vi bestämt att främlingar inte har någon plats i Kånna.

Den nedlagda skolan skulle ha blivit flyktingboende. I stället blev den ytterligare en siffra i en skamlig statistik. Sedan i maj har flyktingboenden – faktiska eller planerade – brunnit i orter som Munkedal, Upplands Väsby, Arboga och Arlöv.

Ingen har gripits för dåden, naturligtvis kan allt vara slump och sammanträffanden, ibland landar gnistor olyckligt.

Vid asylboendet i Malung var det ett uppställt kors som brann, kanske trodde någon att det var midsommarafton och halkade med en bensindunk och en cigarett.

Efter morden på Kronans skola i Trollhättan har många röster höjts för att dådet ska stämplas som terrorism. Det är inget orimligt krav. Svensk lag bygger på en EU-överenskommelse där terrorbrott definieras på detta vis:

”Handlingar som allvarligt kan skada en stat... om de syftar till att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp, tvinga offentliga organ... att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.”

Oavsett vad man anser om huruvida de rasistiska morden på Kronan faller in under definitionen passar den mycket väl på brinnande flyktingboenden. Pyromanerna injagar fruktan, de vill påverka samhället att minska flyktingmottagandet, de använder eld just för att destabilisera och förstöra grundläggande politiska strukturer av öppen debatt och majoritetsstyre.

Ingen har som sagt gripits. Skyldig är den som har tänt på, ingen annan. Några vill också skuldbelägga Sverigedemokraterna, Avpixlatsfären och de andra ”alternativa medier” som ständigt piskar upp hat mot inte bara den svenska flyktingpolitiken utan också mot de asylsökande själva.

På sin hemsida ger den antirasistiska stiftelsen Expo exempel på tonfallet i flyktingkritiska Facebookgrupper. ”Bränn ner alihoppa men spika igen dörrar o fönster innan.” ”Det är ju synd att inte fler blivande asylboenden självantänder.” ”Försvarskriget i sin linda.”

Mycket uppmärksammat har också blivit att SD i Lund lagt ut adresser till flyktingboenden. Och inte minst Kenth Ekeroths tal i Trelleborg, där han flera gånger använde formuleringar som låg precis på gränsen till uppvigling: åhörarna var en ”motståndsrörelse”, ”en spjutspets för att ta vårt land tillbaka”.

 

Vid asyl boendet i Malung var det ett uppställt kors som brann, kanske trodde någon att det var midsommar och halkade med en bensindunk och en cigarett.

I söndags deltog SD:s gruppledare Mattias Karlsson i SVT:s ”Agenda”. Han fick där frågan om huruvida partiets ordval och agerande kunde ses som en sorts stöd för dem som bränner asylboenden. Han såg det som en ”märklig och farlig utgångspunkt” och menade att våldsmäns agerande inte får sätta ramen för det offentliga samtalet.

Här har Karlsson delvis rätt. Det finns en tendens att vilja stoppa fullt legitima åsikter genom att påstå att de är uppmaningar till våld. Expos vice vd Alexander Bengtsson sade till exempel i tisdagens ”P1-morgon” att den som talar om ”systemkollaps” i flyktingmottagningens spår är medskyldig.

Det är en märklig uppfattning, det offentliga samtalet måste ha högre tak än så. Skillnaden är stor mellan att framföra kritik mot flyktingpolitiken och att direkt eller indirekt uppmana till våld.

Samtidigt: Mattias Karlsson missade en stor chans. Samma sak gäller hans partiledare Jimmie Åkesson, som på måndagen hoppade av en intervju i radions ”Studio ett” där han riskerade frågor om brinnande asylboenden.

Karlsson och Åkesson vill inte att deras parti på något sätt ska kopplas till bränderna. Men gå då ut och ta avstånd. Visa vad som gäller. Säg ifrån. Slå fast en gång för alla att den som använder våld och eld inte är en person som partiet vill ha att göra med.

Det har SD gjort i Göteborg. På hemsidan skriver man i ett öppet brev: ”Vi är trött på sådana som er, se till att sluta omgående”.

Likadana, tydliga signaler från till exempel partiledaren skulle kanske göra skillnad. Visa var du står, ta chansen och träd fram, Jimmie Åkesson!

Och än viktigare: samhället får inte spara några ansträngningar för att gripa och lagföra de misstänkta terrorister som med elden vill injaga allvarlig fruktan, destabilisera och förstöra.

Mer om branden i Munkedal

• Asylsökande efter branden: ”Jag har förlorat allt”
Abdirahman Elmi, 25, tvingades springa ut i bara kalsongerna när han väcktes av en vän och upptäckte att asylboendet stod i lågor. Det enda han fick med sig var mobilen, berättar han för DN:s Jens Littorin, som är på brandplatsen i Munkedal.

• Asylboende i Munkedal eldhärjat - misstänkt mordbrand
Ett asylboende i Munkedals kommun eldhärjades natten mot tisdagen. Det fanns 14 personer i byggnaden när branden utbröt. En förundersökning om misstänkt grov mordbrand har inletts.

• Migrationsverket: En allvarlig upptrappning
Den misstänkta grova mordbranden mot ett asylboende i Munkedal skakar Migrationsverket. ”De tre tidigare bränderna riktade sig mot byggnader. Mordbrand är något helt annat”, säger Mikael Ribbenvik, operativ chef på Migrationsverket.

Ledare: ”Låt inte elden spridas”
Hittills i år har ett dussintal asylboenden brunnit på olika platser i landet. 1990-talets våg av rasistiska attacker får inte upprepas.

Mer om bränderna

Skärpt uppmärksamhet kring asylboenden efter bränder
Polisens nationella operativa avdelning undersöker eventuell koppling mellan de tre bränderna på tilltänkta asylboenden. ”Vi kan inte bevaka 8000 boenden. Polismyndigheten reducerar risker, men de är omöjliga att helt eliminera”, säger kommenderingschefen Stefan Hector.

Läs mer.Ledare

Läs alla ledare. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.