Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Testballong på drift

Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT

Den mörkblåaste politik man kan tänka sig, dundrade Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin mot den sänkning av studiebidraget som Anders Borg på torsdagen lade fram i ett nytt knippe av budgetjusteringar. Sammanlagt rörde det sig om skattehöjningar och besparingar i storleksordningen sju miljarder kronor för nästa år.

Det hade också kunnat kallas felräkningspengar, för samtidigt skruvade finansdepartementets prognosmakare upp siffrorna för statens utgifter med det dubbla. Den beskedliga kassaförstärkningen slukades på en gång av nya kostnader.

Anders Borg hade grundligt preparerat scenen för att lägga fram tors­dagens symboliska åtstramningspaket. Redan i lördags inledde M-ledningen en utspelsoffensiv om ett ”omslag” i den ekonomiska politiken. För att möta de kommande årens behov av budget­balans behöver alla reformer framöver finansieras ”krona för krona”, har det hetat.

Socialdemokraternas ekonomisk-­politiska talesperson Magdalena Andersson avstod i går från att kommentera slopandet av avdragsrätten för privat pensionssparande. Så harmlöst var det förslaget. Genom att förekomma S med det sparbeting på myndig­heterna som Andersson tidigare flaggade för har Borg nu i princip desarmerat denna fråga. De höjda skatterna på tobak, alkohol och tunga fordon väckte mycket begränsad upprördhet. Sett till innehållet var beskeden förutsägbara och i linje med tidigare allianspolitik.

Själva presentationen går ändå att tolka som en förskjutning av valrörelsens spelplan. Allianskamraterna har anledning att oroas av den defensiva klangen i Borgs retorik. På torsdagen anklagades han för att en gång för alla ha låtit sig själv trängas upp mot väggen av Socialdemokraterna. Genom att gå oppositionspartierna till mötes i deras problembeskrivning riskerar alliansregeringen, särskilt de mindre partierna, eliminera sina chanser att hålla debatten på den egna planhalvan. Och om Borg själv utesluter skattesänkningar de närmsta åren ligger det förstås närmare till hands för S, V och MP att föreslå höjningar. Spelrummet för vänsterpolitik ökar.

Men de 300 kronorna mindre i studiebidrag passar inte in i den bilden. Säkert lyssnade regeringen noga på reaktionerna på det som dels kan ha fungerat som en testballong till väljarna, dels som en provokation riktad mot oppositionen. ”Den mörkblåaste politik man kan tänka sig” lät i sammanhanget kanske inte så dumt från finansministerns horisont?

Torsdagens utspel kan vara en indikation på regeringens omprioriteringar. Så länge besparingarna uppfattas som rimliga, och ­oppositionens svar framstår som gapiga, oklara och ogenomtänkta, är Anders Borg förstås vinnaren.

Att vrida ner halten av bidrag i studiemedlet och kompensera studenterna med en rejäl ökning av lånedelen är moderat politik som många osäkra väljare torde kunna acceptera. Studiemedlet har sett ut så förr. Spekulationerna om hur en högre andel lån slår mot svaga grupper tycks långsökta.

Haken är att det inte finns många miljarder att hämta här. Borg kunde inkassera en ynka miljard av sänkningen, och besparingarna i myndigheterna gav lika lite. Dessutom är det svårt att se hur denna sorts nedskärningar skulle ingå i en moderat berättelse om Sveriges utmaningar och framtid. Fredrik Reinfeldt har vunnit val på större idéer.

I stället riskerar duellen mellan S och M att bli ett besparingsrace, och huvudbryet för Borg och Andersson är att det inte finns någon riktig ­botten. När ­Finanspolitiska rådet förra våren synade de offentliga finanserna konstaterades det att överskottsmålet i praktiken – och i tystnad – redan har lagts åt sidan. Under året som gick förstärktes det intrycket. Det krävs antingen ­mirakel eller diaboliska åtstramningsförslag för att en finansministerkandidat med hedern i behåll ska kunna hävda att den egna politiken uppfyller de formella kraven. Om några månader kommer ekonomerna med nya granskningar och prognoser. Kanske kan det tvinga partierna att bryta det dödläge som råder.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.