Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Trollen ska aldrig styra över forskningen

Illustration: Magnus Bard

DN 18/6 2017. När MSB granskade Muslimska brödraskapet utsattes myndigheten för en påverkanskampanj. Det är oacceptabelt att troll ska kunna påverka svenska myndigheter.

Det är en obehaglig historia som rullas upp i det senaste numret av tidskriften Fokus.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) presenterade i början av året en studie, "Muslimska brödraskapet i Sverige" av Magnus Norell, Aje Carlbom och Pierre Durami. Studien fick hård kritik men hade också försvarare. Den tyngsta kritiken gick ut på att de tre forskarna kom med påståenden om Brödraskapet som saknade täckning i texten. Det var tunna gränser mellan fakta och författarnas egna åsikter.

Ingen inblandad hade dock hävdat att det handlade om annat än en kunskapsöversikt. Även om studien hade brister i analysen av Sverige innehöll den värdefulla fakta om Brödraskapets verksamhet i utlandet och skulle mycket väl kunna vara användbar som grund för fortsatt forskning både på och utanför MSB.

Men efter publiceringen har myndigheten utsatts för vad som liknar en samordnad hetskampanj. I Fokus beskriver Anneli Bergholm Söder, chef på MBS:s operativa avdelning, hur utomstående krävt att få all möjlig och omöjlig information om forskarna och andra medarbetare. Man ville se mejlväxling och anbudsförfaranden. "Jag har jobbat i staten i drygt 30 år och aldrig varit med om något liknande", säger Bergholm Söder.

Nu ska MSB inte gå vidare med rapporten. Myndigheten fortsätter dock att undersöka islamisk extremism.

Man kan ännu inte dra några slutsatser om vilka som låg bakom den eventuella kampanjen och vad avsikten ska ha varit. Enligt Fokus var det både kritiker och försvarare av rapporten som ansatt MSB. Inte heller är det belagt att mejl- och telefonstormen bidragit till beslutet att inte gå vidare.

Däremot är det lätt att konstatera att metoden förekommit många gånger tidigare och att den knappast kommer att bli ovanligare. Den svenska offentlighetsprincipen innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar. Diverse rättshaverister har sedan länge satt i system att missbruka den genom att kräva ut mängder av information från myndigheter.

Miljöerna där Brödraskapet kan växa och frodas är ungefär desamma som också kan hysa IS-sympatisörer och andra extremister.

Det är knappast långsökt att samma tillvägagångssätt skulle användas i riktade kampanjer, kanske för att stoppa beslut, trakassera enskilda medarbetare eller sätta en käpp i hjulet för forskning eller annan informationsverksamhet. Det finns i dag gott om sajter som samlar arga människor och där stora kampanjer lätt dras i gång.

Privata företag kan hitta strategier för att slippa ansättas. Man kan helt enkelt filtrera bort för jobbiga reaktioner och tänka på att det, även om det känns som en storm, ändå är en liten minoritet som deltar i kampanjen. För myndigheter är det svårare. De måste vara tillgängliga för alla medborgare. Offentlighetsprincipen är för viktig för att inskränkas oavsett vilka mejlorkaner som hetsas fram.

Det är ironiskt att just MSB, myndigheten som nyligen fick i uppdrag att samordna det svenska risk- och sårbarhetsarbetet, drabbats av vad som ser ut som en påverkanskampanj. Förhoppningsvis tar man lärdom av det inträffade och ser det som ett tillfälle att ta fram strategier till nästa gång, metoder som kan användas av fler myndigheter. För att liknande kampanjer kommer att ske igen är en självklarhet.

På fredagen beskrev Säpochefen Anders Thornberg i en TT-intervju en explosionsartad ökning av antalet våldsbejakande extremister i Sverige. Framför allt handlar det om islamistiska sådana. År 2010 bedömde Säpo att det fanns omkring 200, men nu uppskattar Thornberg att det handlar om "tusentals".

Muslimska Brödraskapet är inte synonymt med våldsbejakande extremism, men organisationen har genom historien sannerligen inte visat sig främmande för våld. Miljöerna där Brödraskapet kan växa och frodas är ungefär desamma som också kan hysa IS-sympatisörer och andra extremister.

Det ska inte finnas några mörka hörn i samhällsbygget. Det är oerhört viktigt att dessa miljöer blir fullständigt genomlysta och att Sverige kan skydda sig mot den muslimska extremismen – liksom alla andra våldsbejakande, odemokratiska ideologier.

En sak var både rapportens författare och deras kritiker överens om: Det behövs mer forskning. Det är även MSB:s inställning: "Vi kommer att fortsätta undersöka islamisk extremism", säger Anneli Bergholm Söder till Fokus.

Något annat vore förstås oacceptabelt. Extremismen måste undersökas och bekämpas. Varken kritik, kampanjer, skräck för fakta eller allmän rättshaverism får förhindra svenskt samhällsskydd och beredskap.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.