Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Tukta byggsyndarna

Med tunnelbanans röda linje tar det knappt en kvart att åka från Stockholms central till Danderyd. Närheten till natur och vatten gör kommunen till en attraktiv bostadsort, skriver man på hemsidan. Och byggbar mark saknas egentligen inte.

Ändå märks det inte i de lokala byggplanerna att kommunen är belägen mitt i en av Europas snabbast expanderande storstadsregioner. I Danderyd tycks den akuta bostadsbristen tas med ro. Orten toppar den eftersläpar­lista som DN har låtit Statistiska centralbyrån ta fram ur de officiella byggsiffrorna. Mellan 2006 och 2012 borde Danderyd ha byggt nästan dubbelt så många nya bostäder för att möta kommunens befolkningsökning under samma period, visar sammanställningen.

Det illustrerar en bister sanning om bostadsbristen i storstäderna: till stor del ligger problemet i händerna på lokala politiker som saknar ambitioner att bygga.

Stefan Attefall (KD) har under sina fyra år som bostadsminister presterat en bombmatta av utredningar och åtgärder. Bygglovskrav har blivit mindre stränga och andrahandsuthyrning gjorts enklare och billigare. Det är bra. Regeringens senaste idé om att låta villaägare bygga friggebodar som i praktiken kan hyras ut som bostäder är ett ytterligare myrsteg mot en bättre fungerande marknad.

En undersökning som nyligen presenterades av Stockholms handelskammare visar att en tredjedel av regionens snabbast växande företag har haft problem med att rekrytera personal på grund av läget på bostadsmarknaden. En krögare berättade för DN att han ägnar en arbetsdag i veckan åt att jaga husrum åt personalen. Det kostar förstås för alla. Bostadsbristen är en spärr för tillväxten.

Samtidigt hörs rapporter om hur bristen på lägenheter går ut över kvinno­jourernas arbete. Samma bekymmer är en stor tidstjuv i socialtjänsten, och bristen drabbar landets flyktingmottagande. Problemet är både ekonomiskt och socialt.

Samhällets alla delar behöver en fungerande bostadsmarknad, och samtidigt anser sig ingen enskild kommun bära skulden för att marknaden har gått sönder.

Det är ohållbart. En utredning som bostadsministern tillsatte så sent som förra månaden har i uppgift att finna en lösning på dilemmat. I uppdraget till utredaren står att det ska undersökas hur kommunerna ”kan stimuleras att planlägga för fler bostäder”.

Här finns också förebilder. Fram till 2007 drev Stockholms stad ett projekt för att snabba på planläggningen. Den kommunala detaljplanprocessen effektiviserades, och rutinerna för tillstånd strömlinjeformades. Efteråt konstaterades att processer och byggande gick snabbare. I år återlanserar Stockholm en modell av ett liknande snitt. Ihop med en mer rätlinjig lagstiftning lär det ge resultat.

Länge var Uppsala ett skräck­exempel. Men kommunens politiker har ändrat attityd, och under de senaste åren har det blivit lättare att få bygglov. I DN:s lista över kommunerna med störst byggunderskott hamnar Uppsala på plats 67 – långt efter såväl Malmö och Göteborg som Stockholm.

Trosa är ett annat exempel på en kommun som på eget bevåg smörjt planprocessen och gjort byggandet mer fritt. Där visar avvikelsen i byggbehovet rentav ett överskott på 22 bostäder. Bara fyra kommuner i DN:s sammanställning visar plustecken.

Utanför Sverige finns än mer radikala exempel. I fjol införde Nya Zeeland frizoner för att lösa landets bostadsbrist. Liknande försök har genomförts i London, där detaljplanskraven har slopats och hela områden lämnats åt en form av fritt byggande.

Med tanke på Sveriges djupa problem bör den sortens åtgärder finnas bland alternativen. Och bostadsministern själv måste använda det påtryckningsmedel som regeringen har fört upp på bordet: Om kommuner i tillväxt­regionerna inte tar bostadsbyggandet på tillräckligt allvar kan de berövas sitt planmonopol. Det framstår i sammanhanget som ett kärnvapenalternativ. Men som medel mot trilskande lokal­politiker bör regeringen ändå överväga tvångsmedel.

I väntan på skarpa förslag får de kommunala byggsyndarna helt enkelt stå i skamvrån.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.