Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Vänta inte med asylfrågan

Flyktingtragedin utanför den italienska ön Lampedusa har satt EU:s migrationspolitiska dilemman i blixtbelysning, och frågan står på agendan under dagens toppmöte i Bryssel. Det finns inga ursäkter för att vänta med ett europeiskt svar på krisen.

Fler än 35 000 människor, främst från Syrien, Eritrea och Somalia, har anlänt till Italiens kuster hittills i år. Ett stort antal har dukat under i sina försök att ta sig till Europa i jakt på säkerhet eller ett drägligare liv. 73 procent av dem som har nått fram förväntas också uppfylla kraven för asyl, rapporterade den italienska regeringen i förra veckan.

Det ställer krav på EU:s stats- och regeringschefer att hantera flera frågor samtidigt. Italiens premiärminister Enrico Letta, som har begärt att frågan tas upp på mötet, har framför allt velat tala om resurser för gränssäkerhet och flyktinganläggningar. De medlemsländer i Sydeuropa dit många flyktingar anländer ska kunna räkna med fortsatt hjälp från EU.

Grekland har fått miljardbelopp för att hantera sitt mottagande på ett mer humant sätt. Men landet får fortfarande kritik från FN:s flyktingorgan UNHCR och människorättsgrupper för att det kränker migranters rättigheter. Internering under omänskliga förhållanden har drabbat många.

EU:s understöd har gjort Greklands gräns mot Turkiet mer svårgenomtränglig. Biverkningen är att det har tvingat flyktingar att ta mer farofyllda vägar. Havet mellan Nordafrikas kuster och södra Italien är en sådan väg.

En upptrappad jakt på människosmugglarna kan inte hindra desperata människor från att försöka fly från krig och fattigdom.

I en artikel på gårdagens DN Debatt betonade Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström ett förslag om samordnade sök- och räddningsinsatser i Medelhavet. Eftersom EU:s nuvarande styrka består av ett fåtal båtar och flygplan förlitar man sig på nationella myndigheter, fiskare och frivilligorganisationer. När en båt med flyktingar nyligen sjönk utanför Maltas kust var det Röda korset som blev de nödställdas livlina.

Trots att inte minst den italienska regeringen bett om hjälp, är samma politiker i praktiken djupt ovilliga att acceptera Malmströms lösning. Om regeringen Letta menar allvar med sin deklarerade omsorg om flyktingarna måste den acceptera en av EU arrangerad insats som syftar till att rädda liv. Nödställda båtflyktingar behöver undsättas och sedan ges en chans att söka asyl. Under humana förutsättningar och villkor som lever upp till krav på rättsäkerhet. De italienska myndigheterna och kustbevakningen har misslyckats med det. Förhoppningsvis kan EU:s myndighet Frontex göra jobbet lite, lite bättre.

Den viktigaste frågan är ytterst EU:s gemensamma asylpolitik. I juni i år, efter år av förhandlingar, röstade parlamentet igenom ett paket av direktiv som bland annat ska göra asylprocessen mer enhetlig och rättssäker. De nya reglerna ska klargöra vilka asylskäl som gäller inom EU.

Som ett första steg är det betydelsefullt, men inte tillräckligt.

DN visade i går att skillnaderna mellan EU-länderna är stora. En majoritet av medlemsländerna beviljar ytterst få flyktingar asyl. 2011 beviljade Estland endast 15. Storbritannien gav samma år 14 000 människor asyl. Sverige befann sig, med 10 625 tillstånd, bland dem som tog emot flest.

På grund av kriget i Syrien väntas siffrorna öka i år. De EU-länder som vänder flyktingarna ryggen, låter dem leva som rättslösa eller hänvisar dem vidare i unionen behöver ta ett större ansvar. EU måste se till att fler regeringar lever upp till de förpliktelser man bundit sig vid i internationella konventioner och genom unionens direktiv.

Så fort som möjligt behöver Europa ett effektivt system för att ta emot människor på flykt.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.