Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Varning för formalism

”Att Sverige ska gå före i klimatkampen och att det kommer att ge oss jobb och många innovationer låter bra, men det är en from förhoppning utan förankring i praktisk erfarenhet.”
”Att Sverige ska gå före i klimatkampen och att det kommer att ge oss jobb och många innovationer låter bra, men det är en from förhoppning utan förankring i praktisk erfarenhet.” Foto: Fredrik Sandberg / TT

DN 26/6 2016. Ordning och reda i klimatpolitiken är ett angeläget mål. Om det är sju partier överens. Men formalism och procentrytteri räddar inte planeten.

Sverige har 340 olika statliga ämbetsverk men ingen riktig myndighet för klimatet. Det säger något om frågans svårfångade natur att ingen regering hittills har lanserat "Klimatverket".

Uppvärmningen är global och verktygen för att hejda den är spridda över alla politikområden. Det råder ingen brist på mål och visioner, men den som försöker sig på att överblicka och utvärdera svensk klimatpolitik år för år kommer att stöta på vissa svårigheter.

Nivån på våra utsläpp varierar mellan varma och kalla vintrar. De osäkra siffrorna växlar också med aktiviteten i ekonomin, fastän atmosfären knappast bryr sig om konjunkturen.

Och hur är det med koldioxid som spys ut utanför Sveriges gränser? Ska de räknas in? Olika skolor har olika svar.

Allt detta talar emot Miljöpartiets idé om att instifta en klimatlag och bygga ett särskilt klimatpolitiskt ramverk. Förlagan är den formalistiska finanspolitiken, men skillnaderna kunde knappast vara fler. Mycket mer ligger utom svenska politikers kontroll. Regeringen har ingen kran som den kan stänga av och på.

Nu är de grönas önskan ändå på väg att uppfyllas. Det sker på förslag från den blocköverskridande Miljömålsberedningen, som i veckan presenterade de sista pusselbitarna i sin utredning. Det parlamentariska grupparbetet har letts av Anders Wijkman och utmynnat i över 1 000 sidor material.

Tidpunkten för nollutsläpp sätts nu till 2045. I vissa avseenden innebär det att ambitionerna i svensk klimatpolitik också höjs. Impulsen kom från Paris – målet enligt den nya uppgörelsen i FN är att förhindra att uppvärmningen blir mer än 2 grader, men helst maximalt 1,5.

Det nya är främst lagen och ramverket. Miljömålsberedningen slår fast att klimatarbetet ska bygga på långsiktighet, kontinuitet, tydlighet och transparens. Regeringen ska enligt förslaget tvingas rapportera sin handlingsplan till riksdagen i överensstämmelse med vissa kriterier, medan ett oberoende klimatpolitiskt råd ska syna politiken utifrån de olika målen.

Drömmen avfärdas av de oberoende experterna.

Goda saker kan komma ur denna modell. Ordning och reda i klimatpolitiken är angeläget. Genomtänkt uppföljning kan bli ett starkt instrument. Oberoende, professionella institutioner som slår vakt om målen och mäter olika åtgärders effektivitet kan också höja nivån på svensk debatt. I dessa avseenden är Miljömålberedningens förslag lovande.

Det är samtidigt en ironi att Finanspolitiska rådet, som står som mall för det nya klimatorganet, nyligen har gått hårt åt partiernas förslag. Utsläppsmålen har sagts innebära en form av detaljstyrning. Och koldioxiden räknas på ett sätt som kommer att göra politiken onödigt dyr, samtidigt som premisserna för politiken är ett gungfly.

Att Sverige ska gå före i klimatkampen och att det kommer att ge oss jobb och många innovationer låter bra, men det är en from förhoppning utan förankring i praktisk erfarenhet. Drömmen avfärdas av de oberoende experterna.

Risken med klimatpolitikens nya ramar är att de blir verktyg för ett evinnerligt fäktande med procentsatser. För många etapp- och sektorsmål inbjuder till käbbel utan hänsyn till det övergripande målet. Täta utvärderingar av politiken kommer också att öppna dörren för billiga poänger. Partierna borde avstå från att bygga ett sådant system.

"Visionär realism" är Miljöpartiets nya ledord. Partiets inflytande över klimatpolitiken kan i värsta fall leda till en sorts utopisk formalism.

DN ledare.26 juni 2016

Läs fler ledare. Till DN:s ledarsida.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.