Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-15 12:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/i-kampen-mot-aggressiva-diktaturer-ar-det-vanligen-usa-man-kan-lita-pa/

Ledare

I kampen mot aggressiva diktaturer är det vanligen USA man kan lita på

Taiwans militära försvar mot kinesiska invasionshot bygger på amerikanskt stöd.
Taiwans militära försvar mot kinesiska invasionshot bygger på amerikanskt stöd. Foto: Sam Yeh/AFP

DN 27/7 2020. När friheten krymper i världen är det viktigt att dess försvarare säger ifrån och organiserar sig. Här har Europa mycket att lära av sin granne i väst.

Från europeisk horisont är det vanligt att vara kritisk mot mycket som sker i USA, särskilt under republikanska presidentskap och i synnerhet under Donald Trump. I det senare fallet finns dock mycket att kritisera.

Samtidigt är det viktigt att medge att denna kritik emellanåt bygger på höga förväntningar och krav som inte ens ställs på våra egna institutioner. Detta gäller inte minst värnandet av mänskliga rättigheter i konfrontation med stora och aggressiva diktaturer.

Kina har nyligen genom påstådda säkerhetslagar inskränkt de friheter i Hongkong man inför överlåtandet 1997 lovade skulle vara kvar inom ramen för ”ett land – två system”. Då är det från USA som den mest resoluta responsen kommer.

President Trump har initierat lagstiftning som innebär amerikanska sanktioner mot de personer som står bakom människorättskränkningar i Hongkong, och ett slut på den särskilda handelsstatus som Hongkong åtnjutit jämfört med Fastlandskina på grund av sitt friare ekonomiska och politiska system.

Det var på samma sätt USA som bjöd in Angela Gui att vittna i kongressen.

EU har förvisso via kommissionen kritiserat säkerhetslagarna, men samtidigt gjort klart att det inte finns någon sanktion att backa upp kritiken med. Tvärtom har det varit en tydlig prioritering från EU-håll att komma vidare i förhandlingarna om ett investeringsavtal med Kina.

Mesta möjliga respons är inte nödvändigtvis bästa möjliga respons. Generella åtgärder som försvårar handelsutbyte riskerar att främst gå ut över de redan drabbade Hongkongborna och kan i värsta fall försvaga områdets position gentemot den kinesiska centralmakten. Detsamma kan inte sägas om riktade åtgärder mot högt uppsatta personer inblandade i grova brott och människorättskränkningar.

Sådana Magnitskij-lagar införde USA 2012 mot de inblandade i mordet på en advokat i Ryssland 2009, och liknande sanktioner hotar nu de som sätter mänskliga rättigheter ur spel i Hongkong. Liknande lagar har förvisso införts i några EU-länder, men inte av hela unionen. Också i relation till det auktoritära Ryssland och reaktioner mot ryska människorättsbrott ligger Europa ofta i lä.

Det var på samma sätt USA som bjöd in Angela Gui att vittna i kongressen. Amerikanerna har tydligt och resolut markerat mot den kinesiska kidnappningen av hennes far, den svenske förläggaren Gui Minhai, liksom den efterföljande skenrättegången.

Även från europeiskt håll har det kommit instämmanden i denna sak, men ofta i kölvattnet av amerikanska initiativ och knappast med samma omsorg om de inblandade personerna som visats i USA.

När det fria och demokratiska Taiwan nu hotas av eskalerande kinesisk militär aggression, och när andra länder kring Sydkinesiska havet hotas av kinesiska anspråk på deras territorium, är det återigen till USA och dess militära makt som hoppet står. Europeiska länder låter sig i sådana frågor ofta tystas. I Sverige har Skatteverket, statligt ägda SAS liksom ett antal andra företag ändrat beskrivningen av Taiwan efter den kinesiska diktaturens anspråk på landet.

Ser vi längre tillbaka i historien har förstås Europa än större anledning att känna tacksamhet för USA:s resoluta agerande mot auktoritära staters brott och militära aggression. EU bildades för att detta arv slutligen skulle förpassas till historien, på vår kontinent och i världen. I denna strävan är USA trots alla sina ofta påpekade brister vanligen en allierad, och inte sällan ett föredöme.

Ämnen i artikeln

Kina
USA
Donald Trump
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt