Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Illa rustade för nästa ekonomiska kris

Börsnedgången i veckan är en påminnelse om att ekonomin är i ett känsligt läge.
Börsnedgången i veckan är en påminnelse om att ekonomin är i ett känsligt läge.

Skuldsättning, låga räntor och uteblivna reformer har försatt Sverige i ett sämre läge.

Veckans börsnedgång runt om i världen har påmint oss om två saker. 1. Ekonomin är i de flesta länder överhettad och kommer sannolikt att vända neråt inom en inte alltför avlägsen framtid. 2. När detta sker i ett land kommer det att påverka de flesta andra.

Sveriges beredskap inför nästa ekonomiska kris är inte särskilt god.

Riksbanken har gått längre än de flesta andra centralbanker i att sänka räntor till negativa nivåer, trots höga tillväxtsiffror och överhettad bostadsmarknad. Det innebär att Sverige har mindre manöverutrymme än andra att stimulera ekonomin när konjunkturen vänder, räntorna står redan på minus.

Som lök på laxen har stimulanserna främst gynnat de allra rikaste, som äger merparten av tillgångarna.

Lågräntepolitiken har därtill skapat uppblåsta aktie- och bostadsmarknader där bubblor nu riskerar att spricka. Då kommer också andra att få ta smällen.

Som lök på laxen har stimulanserna främst gynnat de allra rikaste, som äger merparten av tillgångarna.

Hushållen är inte heller särskilt väl rustade eftersom de är tungt skuldsatta, framför allt efter köp av allt dyrare bostäder. Och medan statsskulden är låg finns en växande latent välfärdsskuld i det faktum att relativt få som jobbar och betalar skatt måste betala välfärd åt allt fler äldre och yngre. En välfärd som dessutom blir dyrare när det råder brist på personal och löner behöver höjas.

Väldigt lite har gjorts åt detta från politiskt håll, vilket illustrerar en mer systematisk brist – på framåtsyftande liberaliseringar och reformer. Vi lever fortfarande på effekterna av beslut från 1980- och 1990-talet; som den senaste skattereformen, avregleringen av telekommarknaden och valfrihet i välfärden. På 2000-talet har det varit tunnare, vilket bådar illa för långsiktig tillväxt- och välfärdsutveckling.

Det går förvisso att köra på ända in i väggen, men nästa regering kommer sannolikt inte att kunna undvika att behöva hantera problemen.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.