Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Ingen mirakelmedicin, bara hårt arbete för ökad trygghet

Uppåt för polischef Ulf Merlander.
Uppåt för polischef Ulf Merlander. Foto: Tomas Ohlsson

DN 30/9 2018. Reportaget från Gårdsten visar att det går att vända den negativa utvecklingen i Sveriges särskilt utsatta områden. Men också att det inte finns några genvägar, bara hårt, långsiktigt arbete.

Den problematik som karakteriserar Sveriges särskilt utsatta områden ger lätt upphov till två motstridiga reaktioner. 

Uppgivenhet, å ena sidan. Kriminella nätverk dominerar. De rekryterar nya medlemmar långt ner i åldrarna, skrämmer människor från att vittna och tvingar lokala näringsidkare att betala för ”beskydd”. Det faktum att kriminaliteten är så integrerad i lokalsamhället skapar en sorts jämviktsläge, som enskilda insatser inte kan rubba och som gör förändring så svår. 

Å andra sidan, önskan om att finna en universallösning – den åtgärd eller det åtgärdspaket som sätter en positiv spiral i rörelse. Det präglar politikernas utspel, löftena om mer trygghet, snabbt. De har svaret.

Jens Littorins reportage från Gårdsten visar att såväl misströstan som jakt på en mirakelmedicin är fel reaktion. 

Av de 23 områden som av polisen klassificerats som ”särskilt utsatta” ligger sju i Göteborg. Gårdsten är ett av dem, men kommer nästa år inte längre att vara det om inget oförutsett inträffar. 

”Det är tryggare, folk pratar mer med varandra på gårdarna”, säger Angelika Karipidou som bor i området, samtidigt som hon tillägger att det inte är några problem att gå hem ensam om kvällarna. 

Ulf Merlander, polischef i nordöstra Göteborg som inbegriper Gårdsten, konstaterar att brottsstatistiken ser betydligt bättre ut och att han kommer att rekommendera att stadsdelen plockas bort från listan över Sveriges särskilt utsatta områden.

Hur har det gått till när den negativa utvecklingen vänts? 

Enligt Merlander handlar det till stor del om ett skifte av fokus. 

Förut låg det på spektakulära tillslag, en uppvisning av ”troféer” i form av narkotika och vapen som tagits i beslag. Nu försöker polisen i stället i första hand skapa en trygg närmiljö för de människor som bor i Gårdsten.

Det görs främst genom en stärkt närvaro. Polischefen pekar på tre konkreta åtgärder. Dels ”hot-spot-patrullering”, vilket innebär att en polispatrull dyker upp för ett kort men synligt besök innan den åker vidare till nästa område. Dels trygghetsvärdar från det lokala bostadsbolaget, som alltid finns på plats. 

Till det fogas en ökad användning av övervakningskameror. Känslan av att staten finns närvarande även när dess representanter inte gör det fysiskt är inte endast av godo. Men att de positiva effekterna ofta överstiger de negativa i otrygga offentliga miljöer verkar Gårdsten vara ytterligare ett bevis på.

Polisens arbete genomförs dessutom i nära samverkan med andra aktörer. 

Det är en påminnelse om att en negativ utveckling kan vändas.

Det kommunala bostadsbolaget bidrar inte bara med trygghetsvärdarna, utan också med lokala lärlingsplatser och anställningar för ungdomar. Och inför valet startade en grupp studenter från området organisationen ”Angered är här” för att öka engagemanget i den del av Göteborg som Gårdsten ligger i. Resultatet var ett ökat valdeltagande. 

Att utvecklingen vänts betyder inte att tillvaron i Gårdsten är rosenskimrande. Plockas området bort från polisens lista över de särskilt utsatta riskerar det bara att innebära en förflyttning till den över de i riskzonen.

Men det är en påminnelse om att en negativ utveckling kan vändas. Inte genom någon mirakelkur, utan genom hårt, resurskrävande och långsiktigt arbete som inbegriper såväl polisen som andra lokala aktörer. 

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.