Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-24 22:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ingen-ska-behova-ha-s-ordet-som-namn-pa-sin-arbetsplats/

Ledare

Mattias Svensson: Ingen ska behöva ha s-ordet som namn på sin arbetsplats

VARNING! Bilden innehåller tillsatser som kan uppfattas som stötande. Foto: CHRISTINE OLSSON / TT

I Eslöv surar förskolepersonal över att behöva arbeta på en avdelning som förknippas med socker. En illustration av hur alltfler ord blivit ohälsosamt känsliga.

Rätta artikel

Personalen vid en förskola i Eslöv surar över att den fått ett för sött namn: Sockertoppen.

Namnet för tankarna till vanligt socker, och sötsaker ses inte med blida ögon i nutida förskoleverksamhet. Sockertoppen har både sockerförbud och vegetariska måltider.

Genusperspektiv verkar onekligen stimulerande, i alla fall för fantasin.

Sockertoppen kan dessutom leda till ännu syndigare tankar. Personalen får associationer till ”en gammal sunkig raggningsreplik” och – på grund av toppens fysiska form – till en ”fallossymbol” (sockersnoppen?). Genusperspektiv verkar onekligen stimulerande, i alla fall för fantasin.

Personalen känner sig därför kränkt av namnet, och än mer kränkt av att dess kränkthet inte lett till att kultur- och fritidsnämndens ordförande ser skälen till deras upplevda kränkning. En av de anställda menar i Skånska Dagbladet (25/3) att ”det måste väl ändå vara vi som känner oss kränkta som avgör det?”

Med risk att strö socker i de kränktas sår måste jag säga att den här söta lilla konflikten blandar så många av samtidens ingredienser att den blir lika oemotståndlig som en prinsessbakelse: värdegrund, genusperspektiv, hållbarhet och framför allt den lättkränkthet som blir ännu mer kränkt om den ifrågasätts.

DN-kolumnisten Lena Anderssons nya bok ”Om falsk och äkta liberalism” tar upp och kritiserar en världsbild byggd på föreställningen om att människan föds som ett oskrivet blad. Filosofen John Locke menade att människor ska vara lika i rättigheter och inte dömas och förpassas till förutbestämda kategorier.

Ordets makt tycks i våra dagar ha övergått i ren magi.

I den moderna tolkningen är människor oändligt formbara och ”kan bli precis vad de vill”, fast därmed också oändligt känsliga och påverkbara. Minsta frestelse eller kränkning kan leda fel. Men om vi bara styr upp språket så kommer den bångstyriga verkligheten att följa efter. Detta föder och göder den enorma känslighet som samtiden hyser för ordval, särskilt ordval som kan kränka. Ordets makt tycks i våra dagar ha övergått i ren magi.

Visst fanns det goda skäl för att mönstra ut det otvetydigt kränkande n-ordet, även om nitiskheten inte bör gälla varenda historisk text eller gammal barnbok.

Omdömet ”rasist” är kränkande och bör inte användas lättvindigt, men är dessvärre inte sällan adekvat. Ändå håller lättkränktheten i näthögerkretsar på att förvandla detta omdöme till r-ordet.

Men överkänsligheten sprids och en varnande ironi är känsligheten som uppstått inför etiketten ”rasist”. Omdömet ”rasist” är kränkande och bör inte användas lättvindigt, men är dessvärre inte sällan adekvat. Ändå håller lättkränktheten i näthögerkretsar på att förvandla detta omdöme till r-ordet.

Och nu är alltså till och med socker så känsligt att det ska bytas ut. Ingen ska väl behöva ha s-ordet som sin arbetsplats?