Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-24 05:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/ingen-vill-att-personal-i-aldreomsorgen-ska-prata-dalig-svenska-fragan-ar-vad-vi-gor-at-det/

LEDARE

Ledare: Ingen vill att personal i äldreomsorgen ska prata dålig svenska – frågan är vad vi gör åt det

Illustration: Magnus Bard

DN 6/1 2022. Den som jobbar i äldreomsorgen ska ha ”förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska”. Ytterst är det arbetsgivarnas ansvar att se till att det förverkligas.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Många kommuner har problem med att personal inom äldreomsorgen inte talar tillräckligt bra svenska, enligt Ekots enkät som presenterades i veckan. Förutom frustration människor emellan kan språkförbistringar leda till att de boende inte får den vård som de behöver, vilket inte är någon nyhet.

När utredningen ”Stärkt kompetens i vård och omsorg” från 2019 gjorde en kartläggning bland kommunerna var en återkommande synpunkt att personer som utbildat sig på vuxenutbildningar ofta saknade acceptabla svenskkunskaper. 60 procent av arbetsgivarna angav att det fanns språkbrister. Och i Coronakommissionens delbetänkande underströks att ett bekymmer under pandemin var att snabbt nå ut med information till personal med språksvårigheter. Det hänvisades även till att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tidigare pekat ut detta som en riskfaktor.

Frågan är alltså inte om för många inom äldreomsorgen har undermåliga språkkunskaper eller om det är ett problem. Frågan är vad man gör åt det.

För det räcker inte att kräva att all personal ska kunna god svenska och visa det genom att klara ett språktest. Så hade man kanske kunnat göra om folk stod på kö för att jobba inom äldreomsorgen. Då hade vi å andra sidan sannolikt inte haft den här diskussionen, eftersom ingenting tyder på att rekryteraren som har två kandidater – en som talar felfritt och en som bara kan några ord – väljer den senare.

Därmed inte sagt att det är ont om konkreta förslag som kan ge goda effekter. Flera av dem förutsätter dock att staten är beredd att ta ett övergripande ansvar, framför allt för finansieringen. Detta eftersom kostnaderna för äldreomsorgen enligt SKR kommer öka med drygt 50 procent under de närmaste tio åren, bara för att bibehålla dagens personaltäthet.

Vissa utbildare bedriver till och med undervisning med material på elevernas modersmål, vilket är ohållbart.

Den första åtgärden är att genomföra delar av Lars Stjernkvists utredning från 2020, där det föreslogs att antalet platser på gymnasieprogrammen ska anpassas mer efter arbetsmarknadens behov. I dag är det förhållandevis få av de yrkesverksamma undersköterskorna som fått sin vårdutbildning på gymnasiet. Och med tanke på att tillgången på vård- och omsorgsutbildade väntas minska med cirka 10 procent fram till 2035, samtidigt som antalet personer som är över 80 år troligtvis kommer att fördubblas under de närmaste 25 åren, innebär det att vård- och omsorgsprogrammet behöver expandera.

Den andra insatsen är att bygga ut och höja kvaliteten på vuxenutbildningarna. Enligt Kommunals rapport från 2019 anser arbetsgivare att det i många fall ställs för låga krav på blivande undersköterskor. Vissa utbildare bedriver till och med undervisning med material på elevernas modersmål, vilket är ohållbart eftersom den som godkänns som undersköterska i Sverige givetvis måste kunna kommunicera med de äldre.

För det tredje saknar fyra av tio inom äldreomsorgen adekvat utbildning, vilket betyder att fler behöver kunna lära sig jobbet på jobbet, inklusive språket. Det ställer i sin tur krav på att varje enhetschef, som i dag har 60 medarbetare i genomsnitt, får en mer hanterbar grupp.

Vikten av det senare visas inte minst genom att arbetsplatser som lyckats skapa en språkutvecklande miljö i regel har en engagerad chef som hinner kartlägga medarbetarnas behov och göra utbildningsplaner, vilket ytterst handlar om att kommunen har tagit sitt arbetsgivaransvar. I det ingår att följa Socialstyrelsens rekommendation om att den som jobbar i äldreomsorgen ska ha ”förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska”.

Ämnen i artikeln

Äldreomsorg

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt