Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 03:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/isobel-hadley-kamptz-att-satta-upp-statyer-reviderar-historien-lika-mycket-som-att-ta-ner-dem/

Ledare

Isobel Hadley-Kamptz: Att sätta upp statyer reviderar historien lika mycket som att ta ner dem

En staty av Leopold II gråter blod.
En staty av Leopold II gråter blod. Foto: Kenzo Tribouillard/AFP

Just nu kritiseras och störtas statyer på mördare och slavhandlare i flera länder. Vissa hävdar att det är att revidera historien, men då förstår man inte hur historieskrivning fungerar.

Det finns en märklig uppfattning om historia som låg den färdig, utmejslad i sten, bara för historiker att upptäcka och visa upp. Enligt den tanken är det som skrevs i de historieböcker som anhängarna konfronterades med under skoltiden sanningen, och alla försök att nyansera och komplettera den berättelsen blir förnekelse av det förflutna. 

Inte sällan dyker detta upp när man kritiserar hur kvinnor och andra underordnade osynliggjorts i historieskrivningen, eller när människor som nu protesterar mot att förtryckare och mördare hyllas med offentliga monument. Att ta bort statyer av förkämpar för slaveriet i de amerikanska sydstaterna eller av den belgiske kung Leopold II, allmänt betraktad som en av världshistoriens värsta massmördare och tyranner, blir då likvärdigt med att bränna bibliotek.

Givetvis kan borttagna statyer handla om historierevisionism. Att rensa ut alla minnesmärken över historiska personer eller företeelser som inte lever upp till våra moderna värderingar skulle göra den offentliga miljön både fulare och kulturellt och historiskt mer torftig.  

Men att sätta upp statyer kan också vara historierevisionism. Det är att skapa en bild av det förflutna som ofta handlar mer om tiden när statyn sätts upp än om det faktiska historiska skeendet. I sammanhanget är det relevant att påpeka att de flesta av de sydstatsstatyer som nu kritiseras sattes upp under två perioder, långt efter själva inbördeskriget. Den första statyvågen kom i början av 1900-talet, när en lobbygrupp i samarbete med bland annat Ku Klux Klan drev på för en omvärdering av sydstaternas historia. Bort med jobbiga saker som slaveriet, fram i stället med ära, härlighet och (vit) stolthet. De lyckades väldigt väl, vilket syntes både på statyerna och på att historieundervisningen i skolorna lades om till att nära nog osynliggöra slaveriets förtryck mot svarta. 

Den andra vågen för sydstatsstatyer kom på 1960-talet, som en direkt reaktion på medborgarrättsrörelsen. Även då var de ett sätt för vita rasister att markera sitt ägande av både historien och samtiden. Att ta bort dem nu är alltså inte ett dugg mer politiskt än att sätta upp dem. Det vore givetvis bättre om de tas bort i demokratisk ordning än rivs av upprörda folkmassor, men det är en delvis annan fråga. 

Det finns en avgörande skillnad mellan monument som hyllar historiska gestalter, så som statyer i allmänhet gör, och monument som är till för att få betraktaren att minnas och reflektera. På National Mall i Washington DC finns det minnesmonument för allt från Vietnamkriget till Förintelsen. Däremot inget över slaveriet. Det säger en hel del. 

Ämnen i artikeln

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt