Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-28 16:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/isobel-hadley-kamptz-inkilning-handlar-om-att-satta-gruppen-fore-den-enskilda-manniskan/

LEDARE

Isobel Hadley-Kamptz: Inkilning handlar om att sätta gruppen före den enskilda människan

Erik Granqvist har talat ut om kränkande nollningsritualer inom hockeyn.
Erik Granqvist har talat ut om kränkande nollningsritualer inom hockeyn. Foto: Jonas Lindkvist

Det pågår ett samtal om förnedrande inkilningar inom idrotten. Vissa vill tro att de hör till historien, men av allt att döma lever traditionerna fortfarande.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Det började med att hockeyspelaren Kyle Beach berättade om hur han utsatts för sexuella övergrepp av en tränare i NHL-klubben Chicago Blackhawks, och att klubben valt att tysta ner alltihop. Gamla målvakten och expertkommentatorn Erik Granqvist talade därefter ut om den förnedrande inkilning han utsatts för som ung i Luleå, och som han brutalt påmints om när han hörde nyheten om Beach.

Sedan dess har åtskilliga hockeyspelare berättat om kränkande nollningsritualer som de både utsatts för och utsatt andra för. ”Det är en kultur som man föds in i och det är jävligt tragiskt”, som tidigare hockeyproffset Jonathan Hedström beskrev det.

Det här är långt ifrån första gången man pratat om problemen med inkilning i idrotten. I början av 2000-talet kom det till exempel fram att ungdomsfotbollsspelare i AIK hade ”galgat” andra ännu yngre spelare som del i en invigningsritual. Galgning innebär alltså att man för upp en galge i någons anus.

Den gången gick det till domstol och flera dömdes för ofredande. Förövarna sade dock att de bara fört vidare en tradition och att de själva hade utsatts för samma sak när de var yngre. För några år sedan berättade Brwa Nouri, då spelare i Östersund FK, öppet om det: ”Själva handlingen är hemsk, det finns inget mer att säga om det. Men det som var ännu mer hemskt var att man inte såg att det var hemskt, det var så normalt.”

Vissa hoppas att samtalet nu kan bli ett männens #metoo, där män som utsatts för övergrepp som tystats ner ska kunna få upprättelse. Det vore förstås fantastiskt om det blev så, men en del talar emot det. Det första uttalandet från lagkaptenen i Chicago var exempelvis till stöd för lagets tränare, de som tystat ner övergreppen, och Beach har berättat om hur spelarkollegorna snarare vände det mot honom.

När jag började skriva den här artikeln var min tanke att det ändå blivit mycket bättre. Men så läser jag en studie från 2014 om hur fyra av tio på idrottsgymnasium utsatts för inkilning, ofta med inslag av stor alkoholkonsumtion och sexuell förnedring. På basketgymnasiet i Mark spårade en nollning ur så sent som i höstas.

Många kopplar det här till machokultur och det stämmer förstås, framför allt i vilka uttryck det tar sig. Men inkilning handlar ytterst om att ta upp någon i gruppen och samtidigt bryta ner personens integritet och befästa hierarkier. Det försvaras för att det stärker gruppen, vilket säkert kan vara sant, men sker på individens bekostnad. Så länge människor värderar den enskilda personen lägre än gruppen kommer det att fortsätta.

Läs mer:

Erik Granqvist: ”När vi flög tänkte jag: Hoppas att planet störtar”

Patrik Lundberg: Ja, jag också

Johan Esk: Inkilning ingen ”kul grej” – det är övergrepp

Ämnen i artikeln

Ishockey NHL

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt