Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-19 10:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/jens-runnberg-ar-overbudspolitik-fran-v-och-m-det-nya-normala-i-sverige/

Ledare

Jens Runnberg: Är överbudspolitik från V och M det nya normala i Sverige?

Bjuder flott med andras pengar: Ulla Andersson (V) och Elisabeth Svantesson (M).
Bjuder flott med andras pengar: Ulla Andersson (V) och Elisabeth Svantesson (M). Foto: Claudio Bresciani/TT

SKR:s förhoppning om överbudspolitik från V och högerpartierna måste tas på allvar. Nu hotar nya, kostnadsdrivande miljardregn över kommuner och regioner.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Politiken som satts in mot pandemin innebär ekonomiska uttalanden som man aldrig trodde att man skulle få höra. Från Sveriges kommuner och regioner, SKR – en organisation som i evärdliga tider begärt att staten ska höja de generella anslagen – säger chefsekonomen Annika Wallenskog att utbetalningarna till regionernas sjukvård 2020 var ”i överkant” och att ”staten överkompenserade regionerna”.

Boksluten ute i regionerna visar att Wallenskog har visst fog för detta. Överskotten ligger på minst 1,1 procent (Västerbotten) och ända upp till 9,8 procent (Norrbotten).

21 miljarder extra utgick i generella statsbidrag, och därutöver fanns löften om täckning för merkostnader som kunde relateras till smittan.

Sjukvården hade kunnat mönstra alla krafter den kunde uppbåda mot en statlig kredit, som kunde hanterats genom en avstämning vid årsskiftet. ”Om man valt den metoden hade staten kunnat vara mer exakt med utbetalningarna”, konstaterar Wallenskog (SvD 29/3). Sant. Å andra sidan var det viktigt att pengarna kom ut. Då får man kanske ha förståelse för att metoden inte blir den allra bästa.

Värre än det uppkomma läget med överkompensation under 2020 är, för vänner av låga offentliga utgifter och skatter, de upptrissade förväntningarna inför framtiden.

Mer pengar till vård och omsorg. Vem kan vara emot?

Faktum är att en överbudspolitik och söndertrasad budgetprocess, som ju V, SD, M och KD ägnade sig åt månaden innan smittan tog fart, har byggts in i SKR:s förväntansbild.

”Att en regering utan majoritet i det här läget skulle hålla igen på de ekonomiska stöden när de vet att oppositionen kan övertrumfa det, precis som hände i början på förra året, är kanske inte så troligt”, säger Wallenskog inför de kommande förhandlingarna med staten.

Mer pengar till vården och i synnerhet äldreomsorgen, inte minst efter coronakommissionens delrapport i slutet av förra året, är kanske rimligt. Men det måste finnas både gränser och en tanke om hur de ska spenderas.

Dessutom riskerar ytterligare pengaregn att bidra till att den låga produktivitetsutvecklingen fortsätter, särskilt inom vården. SKR har tidigare varnat för detta. Byråkratin kan komma att växa när det finns gott om pengar.

Mer pengar till vård och omsorg. Vem kan vara emot?

Minnet av värdet av ordning och reda i finanspolitiken, det ”krona-för-krona-ideal” som präglade finansministrar som Anders Borg och Göran Persson, börjar klinga av.

När det gäller offentlig ekonomi borde Sverige alltför väl veta med vad vägen till helvetet är kantad.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt