Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 11:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/jens-runnberg-denna-bidragsansokan-kan-vara-det-konstigaste-jag-last/

LEDARE

Jens Runnberg: Denna bidragsansökan kan vara det konstigaste jag läst

Bodens kommunalråd Claes Nordmark (S).
Bodens kommunalråd Claes Nordmark (S). Foto: Bodens kommun

Kreativiteten i förslagen när det gäller statliga bidrag efter de gigantiska privata investeringarna i Norrland är påtaglig. Luleå och Boden vill ha 151 miljoner av skattebetalarna enligt en ansökan som är rent snömos.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Det är i nordligaste Sverige det händer. Dramatiskt kapitalintensiv industri med gröna förtecken, batterier och stål, har attraherat investerare i en sällan skådad omfattning; Norrland beskrivs som ett Klondyke.

Dagens Nyheter nyrekryterar och inrättar redaktioner som ska berätta om vad utvecklingen betyder för Sverige. Företagens satsningar paras med statens och kommunernas. En landsända som fått hantera en långsam avfolkning ska nu infrastruktur, bostäder och kommunal service expandera. Det är ett nytt läge, onekligen.

Men företagen kommer inte, trots de hundratals miljarder de är beredda att investera, att ha råd att erbjuda sådana löner att de kan locka arbetskraft. Det tror i alla fall inte V som vill införa ett flyttbidrag som övriga skattebetalare ska stå för.

Det är ingen större överraskning att V vill ge staten en större roll och införa nya statliga utgifter – det ligger i partiets dna.

Märkligare är att V får medhåll av KD i detta. KD vill också smörja det kapitalstarka näringslivet med en ny flyttpeng. Måhända är KD:s nya statliga utgift ett led i att framstå som högersidans landsbygdsparti?

Kommunerna där det investeras har att se fram emot inflyttning av människor i arbetsför ålder. Kommunernas eget arbetskraftsutbud kommer inte att räcka. Arbetslösheten är låg i stora delar av Norrland. Inflyttningen kan förväntas räta upp demografin; tidigare har medelåldern i inlandet varit hög.

Kommunerna kommer att ha investeringskostnader – förskolor, grundskolor, bostäder, VA-system för nya stadsdelar. Sådana investeringar är angenäma problem. Det går att låna pengar. Det höjer driftsbudgeten men intäkterna från kommunalskatten kommer ju att öka. Bara Boden räknar med 3000 nya invånare.

Men Luleå och Boden vill också göra något annat. De vill vara ”pilotkommuner” för den gröna omställningen. I juni lämnade kommunerna in en enorm ansökan om pengar till näringsdepartementet, som naturligtvis inte har en enda krona avsatt för kommunal samhällsutveckling.

151 miljoner kronor vill kommunalråden ha till rent kommunala utgifter. Ansökan kan vara oöverträffad i sitt staplande av positiva signalord som inte betyder någonting alls.

Den lokala kompetensförsörjningen, med underprojekten Rigga, Samordna, Samverka, Lotsa och Utveckla, bör få 45 miljoner kronor.

Delprojektet ”Vision” borde få 10, att få fart på kommunens plan- och byggprocess 30, rubriken ”Det goda livet” sätter upp summan 20 och möjligheten att tillämpa erfarenheterna från Boden och Luleå på andra håll påstås vara värt 6 miljoner kronor för staten.

Kommunal näringslivsutveckling med ”kringetableringar” och ”befintligt näringsliv” borde få 10 miljoner av regeringen!

”Ingen har en säck med pengar bara att dela ut”, beklagar sig Bodens kommunalråd Claes Nordmark (S) till DN:s nyhetsredaktion. Det säger mycket.

Han tvingades konstatera att departementet inte ens bevärdigade ansökan med att en minister skrev under svaret; mångmiljonkravet avfärdades med ett ”intressant!” och signerades av ett så kallat ämnesråd.

Hundratals miljarder regnar över delar av Norrland. Företagen storsatsar. Staten gör sitt med infrastrukturen. Kommunerna får rejäla nya skatteinbetalningar. Och ändå är impulsen från vissa partier och från vissa kommuner att nu måste nya statliga pengar fram.

Det är anmärkningsvärt.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Luleå
Boden

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt