Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-25 21:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/jens-runnberg-det-ar-chockerande-hur-daligt-folkbokforingen-fungerat/

LEDARE

Jens Runnberg: Det är chockerande hur dåligt folkbokföringen fungerat

Förra justitierådet Karin Almgren var klar med sin utredning om folkbokföringen den 24 juni.
Förra justitierådet Karin Almgren var klar med sin utredning om folkbokföringen den 24 juni. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Larmet 2017 om att tre av fyra som fick statliga samordningsnummer inte identifierat sig borde ha föranlett snabbare och bättre åtgärder. Förfallet i folkbokföringen är ett sorgligt kapitel i statsförvaltningens historia.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Trots att så kallade personliga samordningsnummer gett rättigheter till bidrag och pension sköttes hanteringen av dessa med en påtaglig naivitet. Staten förutsatte att uppgifterna som lämnades in var korrekta. Kontrollen och uppföljningarna utfördes inte.

DN avslöjade 2019 att polisen och Skatteverket i åratal hade slagit larm om att nära hälften av dem som då fått samordningsnummer utfärdade, 873 000 stycken, inte hade styrkt sin identitet. Någon adress i Sverige behövdes inte heller.

Det räckte med att exempelvis uppge till Transportstyrelsen att man hade köpt en bil, och att e-posta in en kopia av ett pass, för att ett samordningsnummer skulle utfärdas. Ett stickprov 2017 visade att 75 procent av dem som fått sådana nummer saknade arbets- och uppehållstillstånd i Sverige.

Först 2018 blev det ett brott att uppsåtligen vilseleda folkbokföringen. ”Vi har ett parallellsamhälle som bara växer och vi har tappat kontrollen över vilka som är här”, sade Marit Murphy Handelsberg, civil utredare vid gränspolisen till DN.

Förutom att enskilda kan ha incitament att skaffa sig olagliga förmåner kan även missvisande folkbokföringsuppgifter vara en indikation på att olagliga arbetskraftsinvandrare hamnat i en ekonomisk beroendeställning hos en oseriös arbetsgivare.

Var 50:e uppgift har uppskattats vara felaktig. Det är på tok för mycket. Folkbokföringen är dessutom grundläggande för samhällsplaneringen, som dimensioneringen av sjukvården och framtida boendeprojekt.

Enligt folkbokföringen bor exempelvis cirka 3 500 personer i stadsdelen Tjärna Ängar i Borlänge, vilken klassas som ett riskområde av polisen. Vattenförbrukning och uppskattningar från polisen tyder på att mer än det dubbla bor där egentligen.

Varför lyssnade ingen på de larm som slogs från Skatteverket och Polisen?

Några månader efter nyhetsartiklarna förklarade Skatteverket (DN Debatt 3/2-2020) att samordningsnummer allt oftare användes i grov brottslighet, som systematiskt svartarbete, kort- och kreditbedrägerier och omfattande bidragsfusk.

Skatteverket begärde minskad sekretess, tillåtelse att samköra data med Lantmäteriet när exempelvis 100 personer är folkbokförda på samma adress, biometriska uppgifter (som fingeravtryck) för dem som kommer till Sverige för att studera eller arbeta, befogenhet att gå in i bostäder och göra id-kontroller och rätt att ändra adress för den som skrivit sig hos en för dem okänd person, utan att den som gjort så anträffats.

För många måste det framstå som gåtfullt att inte sådana rättigheter och verktyg för Skattemyndigheten sedan länge funnits på plats.

Finansminister Magdalena Andersson (S) vårstädade i mars.
Finansminister Magdalena Andersson (S) vårstädade i mars. Foto: Jessica Gow/TT

Det var först i mars i år som finansminister Magdalena Andersson (S) förklarade att hon ville se ”en vårstädning”. Alla samordningsnummer äldre än fem år stryks vid nyår, om personen inte begär förnyelse. Därmed antas närmare 700 000 försvinna på ett bräde.

Propositionen i mars innehöll också regeln om att personer med samordningsnummer blir skyldiga att ange sin nya adress vid flytt, och att kommuner och myndigheter ska bli skyldiga att kontakta Skatteverket vid misstankar om fel i folkbokföringen. De här lagändringarna trädde i kraft den 18 juni.

Den 24 juni lämnade så utredaren Karin Almgren över den 700-sidiga ”Om folkbokföring, samordningsnummer och identitetsnummer” (SOU 2021:57) till finansministern.

Den innehåller en hel del av det Skatteverket efterlyst. Utvidgade rättigheter att göra kontrollbesök vad gäller bosättningsförhållanden och identitetskontroll införs. Fingeravtryck och personlig inställelse blir krav. Sekretessen slopas mellan flera myndigheter.

Att åtstramningarna nu kommer – den stora utredningens förslag antas kunna införas den 1 januari 2023 – föranleder flera kritiska frågor: Hur har en så central samhällsfunktion som folkbokföringen kunnat tillåtas fungera så dåligt så länge?

Var 50:e uppgift har uppskattats vara felaktig. Det är på tok för mycket.

Varför lyssnade ingen på de larm som slogs från Skatteverket och Polisen om den mycket stora andelen samordningsnummer som utfärdades till personer som inte styrkte sin identitet?

Varför lyssnade inte Skatteverket och Migrationsverket på gränspolisen som ville se en kontroll av arbetstillstånd innan samordningsnummer utfärdades? Hur kunde Skatteverkets rätt att beskatta en person gå före statens intresse av att kontrollera identiteten på denna person?

Att skaffa sig en korrekt bild av vilka som finns i Sverige och var de bor är så klart en helt grundläggande uppgift för regering och myndigheter.

Ämnen i artikeln

Polisen
Skatteverket

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt