Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 23:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/jens-runnberg-det-ar-ohallbart-att-byrakratin-for-en-tomtklyvning-tar-18-manader/

LEDARE

Jens Runnberg: Det är ohållbart att byråkratin för en tomtklyvning tar 18 månader

Den som vill klyva en tomt i två för att bygga en bostad får vänta länge.
Den som vill klyva en tomt i två för att bygga en bostad får vänta länge. Foto: Anders Good/TT

Många vill bygga småhus och detta kan bli ett viktigt komplement för att lösa bostadsbristen. Men byggprojekten fastnar länge i byråkratin.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Långt innan coronapandemin kom att ytterligare påverka svenskarnas bostadspreferenser, mot boenden med större yta och en ökad utflyttning från Stockholm, så malde de byråkratiska kvarnarna oacceptabelt långsamt.

I tider av utbredd bostadsbrist i nästan hela Sverige är den tröga hanteringen i lantmäteriförrättningarna ett än mer påtagligt problem.

En ny rapport från Riksdagens utredningstjänst, som Moderaterna beställt, visar att den genomsnittliga handläggningstiden hos Lantmäteriet för en så kallad fastighetsreglering var tio månader; och för åtgärden klyvning av en tomt var den 18 månader.

Kommuner med växtkraft märker hur nytt bostadsbyggande där drar ut alldeles för långt på tiden.

Rapporten visar också att det varit så här långa ledtider för privat bostadsbyggande och privat markförrättning sedan 2016.

Frustrationen ute i kommunerna växer. Sedan tidigare finns 39 kommunala lantmäterimyndigheter och ansökningarna från kommuner med växtkraft, som märker hur nytt bostadsbyggande där drar ut alldeles för långt på tiden, har strömmat in.

Sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister har åtta kommuner begärt att själva få ta över processen. Bara Haninge har fått ja, medan Järfälla, Höganäs, Ängelholm, Falun, Vetlanda, Malung-Sälen och Ljusdal fått nej. I sina remissvar förklarar Lantmäteriet, anmärkningsvärt nog, att kommunerna inte borde få klartecken, bland annat med hänvisning till kompetensbrist.

Statskontorets rapport ”Delat ansvar för fastighetsbildning” (2017:18) konstaterar att regeringens avslag till kommunerna kan tolkas som att man anser att Sverige redan har tillräcklig kapacitet. Vilket verkligheten alltså visar att landet inte har.

Löneutvecklingen för de tjänstemän som behövs är för svag och många lockas över till det privata näringslivet. Med fler offentliga arbetsgivare finns anledning att tro att ökad konkurrens skulle förbättra branschens personalvillkor.

En annan liberalisering av lantmäteriet vore att införa en certifiering efter vilken privata aktörer skulle kunna avlasta myndigheterna med delar av förrättningen, såsom mätning.

Moderaterna föreslår också att man, precis som när det gäller sjukvårdens olika huvudmän, ska kunna söka där kön är kortast; i dag är de kommunala lantmäterierna förbjudna att verka utanför kommungränsen.

Debatten om Sveriges dysfunktionella bostadsmarknad handlar ofta om stora aktörer eller om olika kollektivs påstådda intressen. Det kan vara tid att vända blickarna mot och åtgärda hinder för att enskilda individer och deras äganderätt ska kunna bidra till det allmänna intresset av att bostadsbristen byggs bort i detta land.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt