Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-19 08:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/jens-runnberg-det-fanns-ingen-onskan-om-anfallskrig-och-plundring-i-luften-pa-nationaldagen/

LEDARE

Jens Runnberg: Det fanns ingen önskan om anfallskrig och plundring i luften på nationaldagen

Kören Rumpkullorna från Avesta kulturskola sjöng nationalsången.
Kören Rumpkullorna från Avesta kulturskola sjöng nationalsången. Foto: Jens Runnberg

Att redovisa en ängslig skepsis inför svenska symboler är en tradition på nationaldagen. Dagens Nyheter åkte till Brunnbäcks färja för ett 500-årsfirande.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

För några veckor sedan firade norrmännen sin nationaldag, 17 maj. Pandemin gjorde att inramningen inte var som den brukar. 10000-tals tåg med barn i traditionell bunad marscherar vanligtvis runt om i landet.

Firandet av att Norge är ett fritt och självständigt land faller sig naturligt; alla känner sig välkomna att vara med.

Lika självklar är ingalunda den svenska nationaldagen.

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Eriksson Vasa till svensk kung i Strängnäs och den 6 juni 1809 skrev Karl XIII under den regeringsform som byggde på maktdelning.

Men det dröjde ända till 2005 innan nationaldagen blev helgdag, med motiveringen att en röd dag visar att nationaldagen är värd ett större utrymme. För bnp:s skull kvittades den lediga dagen mot annandag pingst.

Ingen ville anfalla något grannland.

Svenskarnas svala hållning till firandet går hand i hand med en ängslig skepsis mot symboler för Sverige. Ska man verkligen hänga en flagga från balkongen och vad står det för? Är inte nationalsången (vilket vi kunde läsa på DN Debatt på nationaldagen) delvis en hyllning till aggressiva anfallskrig med tillhörande plundring av grannländerna?

Jag åkte till Brunnbäcks färja utanför Avesta på nationaldagseftermiddagen. Där firades att det nästan är på dagen 500 år sedan en bondehär av dalkarlar med list och vinande dalpilar drev ned Kalmarunionens knektar i älven, en avgörande episod i händelsekedjan som gjorde att att Sverige frigjorde sig från Kristian Tyrann, kunde välja en egen kung och bli en nationalstat.

Vid 400-årsjubileet sattes det in extratåg till Krylbo. 15.000 personer kom. Erik Axel Karlfeldt höll tal. Även om det hade varit helt fritt från coronarestriktioner (det var det inte) hade det säkerligen inte kommit lika många i år.

Hur var firandet då? Jo, dräktklädda ungdomar stod vid sockenfanor. Arméchefen Karl Engelbrektson talade och det gjorde också försvarsminister Peter Hultqvist. Solen sken. En vattenskoter på Dalälven störde Amanda Bergmans framförande av Mats Paulssons ”Visa vid vindens ängar”. Ungdomskören Rumpkullorna sjöng Georg Riedels ”Vi är blommor”.

Det var fint alltihop.

Synnerligen svenskt.

Ingen ville anfalla något grannland.

Arméchef Karl Engelbrektson och försvarsminister Peter Hultqvist vid Dalälven på nationaldagen.
Arméchef Karl Engelbrektson och försvarsminister Peter Hultqvist vid Dalälven på nationaldagen. Foto: Jens Runnberg

Ämnen i artikeln

Nationalism
Avesta

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt