Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 12:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/jens-runnberg-elprischocken-i-europa-ar-en-bister-paminnelse-om-vad-sverige-maste-gora/

LEDARE

Jens Runnberg: Elprischocken i Europa är en bister påminnelse om vad Sverige måste göra

Industrisatsningarna i norra Sverige kräver stora mängder el.
Industrisatsningarna i norra Sverige kräver stora mängder el. Foto: Joel Danell

Dramatiken i prisuppgångarna för elkraft i Europa, och skillnaderna mellan nord och syd i Sverige, är påminnelser om vad klimatomställningen kräver. Fossilkraft måste bort ur energimixen och prismekanismen försvaras. Produktionen av ny, ren el måste öka kraftigt.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Projektet Kraftsamling elförsörjning blev klart i november förra året. Svenskt Näringsliv bad svenska och internationella forskare analysera behov och planer för framtidens elsystem.

Slutsatsen var att Sverige kommer att behöva 200 TWh 2045 och att Svenska kraftnät behöver fördubbla utbyggnadsfarten för transmissionsnätet så 20-årsplanen med slutpunkt 2040 blir färdig 2030 – vid det decennieskifte när elanvändningen verkligen beräknas ta fart. Efter det har flera stora nyheter offentliggjorts.

I december berättade SSAB, LKAB och Vattenfall om planerna på koldioxidfri produktion av järnsvamp, vilket fram till 2050 höjer elbehovet i landet med 50 procent! I februari offentliggjorde H2GS att man 2024 vill göra fossilfritt stål och till det behöver 10 procent av den elproduktion som finns i Sverige i dag. Kraftsamling elförsörjning reviderade siffran 200 TWh och lade i juni fram en ny rapport med 240 TWh som trolig elanvändning 2045.

Jätteinvesteringarna ökar behoven av vindkraft, lagerhållning och elhandel med länder som har en klart sämre energimix än Sverige. Följderna riskerar bli stora. Utan kärnkraft antas dubbelt så stor land- och havsareal som dittills hade planerats tas i anspråk för vindkraftsverk.

Vattenkraftens roll som balanserande inslag i elsystemet ökar också kraftigt och produktionen kommer att vara så volatil att många kraftverk kan komma att behöva nya miljötillstånd.

Det är snart dags för en blocköverskridande klimat- och energipolitisk överenskommelse,

Enligt den uppdaterade rapporten skulle ett helt förnybart elsystem under hälften av årets timmar ha systemkritiskt låg kapacitet att hålla frekvensen stabil. De stora investeringar som behövs för att möta detta problem finns inte med i uträkningen som visar att ett förnybart system är 40 procent dyrare.

De exakta siffrorna bör tas naturligtvis med en nypa salt. Men det är svårt att se att vi inte kommer behöva kärnkraft som en del av energimixen framöver också längre fram i framtiden. ”Frågan regeringen måste ställa sig är om ett 100 procent förnybart elsystem är viktigare än klimatmålet”, skriver man.

Behovet av ny planerbar elproduktion i södra delen av landet växer. Rapporten konstaterar att utländska aktörer räknar med att ta i drift små modulära reaktorer (SMR) inom tio år, att Vattenfall är med i ett SMR-projekt i Estland och att det har lämnats in en ansökan om att i Sverige få forska mer om tekniken.

Tidpunkten för en uppdatering av energiuppgörelsen från 2016 närmar sig med snabba steg. Det är snart dags för en blocköverskridande klimat- och energipolitisk överenskommelse där MP:s låsningar inte tillåts avgöra det elberoende näringslivets framtid.

Ämnen i artikeln

Vattenfall
Kärnkraft

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt