Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-12 22:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/jens-runnberg-merkels-u-svang-var-dalig-for-klimatet-sakerheten-och-ekonomin/

LEDARE

Jens Runnberg: Merkels U-sväng var dålig för klimatet, säkerheten och ekonomin

Angela Merkel tvärvände i energipolitiken.
Angela Merkel tvärvände i energipolitiken. Foto: Annegret Hilse

Angela Merkel får tuff kritik eftersom kostnaden för en förtida avveckling av kärnkraften, som är poänglös ur klimatsynpunkt, vältras över på företag och privatpersoner genom ett skyhögt elpris.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Efter att tsunamin träffade Fukushima i Japan den 11 mars 2011 såg opinionslägena och mediehanteringen helt olika ut i Tyskland och Sverige under det utdragna katastrofförloppet de kommande veckorna.

De experter som kom till tals i svenska medier ”lämnade samstämmigt lugnande besked” om att ”en liknande katastrof inte skulle kunna ske här”, enligt en rapport om medierna i respektive land som MSB lade fram (”Efter Fukushima-katastrofen”, 2014).

Men i Tyskland blev det en politisk storm. Kärnkraftsfrågan hade länge präglat inrikespolitiken; Merkels färska beslut att förlänga reaktorernas driftstillstånd med tolv år var kontroversiellt. Efter Fukushima tippade opinionen över så 80 procent av väljarna förordade en snabbstängning.

Precis som i Sverige förväntas kunderna snarast efterfråga mer el.

120.000 tyskar demonstrerade utanför kärnkraftsanläggningarna sex veckor efter olyckan i Japan och frågan dominerade tysk inrikespolitik eftertryckligt. Merkel slogs för sin regerings överlevnad och fattade två beslut.

De åtta äldsta reaktorerna, bland dem Vattenfalls i Krümmel och Brunsbüttel, togs ur drift direkt. Två och en halv månad efter tsunamin mot Fukushima, för nästan exakt tio år sedan, kom beskedet som beskrivits som tysk politiks största U-sväng någonsin.

Hur det har gått? Inget vidare.

All kärnkraft, skulle tas ur drift inom ramen för projektet Energiewende, ambitionen att styra mot förnyelsebara energislag samt systematiska energibesparingar, som också gavs tre andra mål: Att bekämpa klimatförändringarna, att höja energisäkerheten genom att reducera fossilbränsleimporten och att garantera industriell konkurrenskraft och tillväxt.

Hur det har gått? Inget vidare. Ännu kommer hälften av elproduktionen från fossila bränslen. Stora investeringar görs i rysk gas som ska flöda i rör på Östersjöns botten, i direkt konflikt med målsättningen att betrakta elförsörjningen som en säkerhetsfråga. Vad gäller själva leveranssäkerheten är den otillfredsställande eftersom nödvändiga investeringar i elnätet släpar efter.

Med ett skyhögt elpris, 43 procent över EU:s snitt, har Tysklands motsvarighet till Riksrevisionen, Bundesrechnungshof, sågat den orimliga indragning av köp- och konkurrenskraft som Merkel lagt på privatpersoner och företag.

Precis som i Sverige förväntas kunderna snarast efterfråga mer el; bara kraftbehovet i omställningen av transportsektorn är gigantiskt.

Utvecklingen i Europa talar för en långsiktig, välförvaltad svensk kärnkraftskapacitet eftersom energislaget har en självklar roll i ett driftsäkert, utsläppsfritt och flexibelt energisystem.

Läs fler texter av Jens Runnberg

Ämnen i artikeln

Tyskland
Klimatet
Kärnkraft

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt