Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-12 22:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/jens-runnberg-panikstartad-karnkraft-visar-att-elforsorjningen-inte-haft-ett-bra-politiskt-ledarskap/

LEDARE

Jens Runnberg: Det måste bli slut på akututryckningarna i energipolitiken

Energiminister Anders Ygeman (S).
Energiminister Anders Ygeman (S). Foto: Magnus Hallgren

Det gigantiska behovet av investeringar i elnäten är en underbevakad fråga. Tyvärr har den inte hanterats med långsiktighet och fortsatta akutinsatser vore fel väg att gå.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Låga elpriser för hushåll och näringsliv, från energikällor med låga utsläpp av koldioxid, har varit en klimat- och kostnadsmässig fördel för Sverige. Hushållens pengar har kunnat gå till annat. Landets elintensiva industri har givits ett försprång.

Behovet av en omställning av samhället för klimatets skull ökar behovet av elkraft. Transportsektorn ska ställas om och Sverige kan också komma att bli en än större exportör av ren el till länder med betydligt mer problematisk energimix.

Sett till Sverige kommer behovet att öka med 10-40 procent till 2045 efter att ha varit i det närmaste oförändrat i 30 år. Behovet av planerbar kraft kommer att nästan fördubblas som en följd av den vind- och solkraftsutbyggnad som tillkommer.

Eftersom en hel del av infrastrukturen i näten börjar bli ålderstigen finns också en renoveringspuckel som Sverige skjutit framför sig.

Behovet av investeringar och reinvesteringar från privata och offentliga aktörer, i produktion och i nät av olika slag, kan uppgå till 1.000 miljarder kronor under perioden 2020-2050.

Infrastrukturdebatten kokar ofta över inför enskildheter för vilka det är lätt att uppbåda starka känslor och hejarklackar. Kärnkraftens vara eller inte vara är en sådan, och det är också frågan om höghastighetstågen.

Däremot ligger frågan om hur allt mer utsläppsfri elkraft i framtiden ska ta sig från producent till konsument och puttrar i ett långkok.

Att det inte är någon brist på pengar för gigantiska infrastrukturprojekt visar ju gökungen höghastighetsbanor.

Systemfrågor med stora åtaganden och komplexa samband gör sig inte på löpsedlar, även om rak rapportering om uteblivna näringslivssatsningar visar hur viktig frågan är.

”Mitt i sommaren startas oljekraftverk och skattebetalarna tvingas betala 300 miljoner kronor för att panikstarta nedlagd kärnkraft”, berättade DN förra sommaren (12/7 2020) om den situation som hotar tusentals jobb i sydligaste Sverige och som ansvarsfördelningen är oklar för.

På samma sätt avslöjade DN (19/2) att Ica helt enkelt inte kunde få el till en Maxi-butik med bygglov i expansiva Arninge i Täby, vilket delvis skulle hanteras med ett otillåtet trixande med elberedskapspengar.

Det är uppenbart att framtidens elförsörjning behöver politiskt ledarskap och helhetssyn, och inte de akututryckningar som vi sett exempel på de senaste åren.

Sverige har i själva verket goda förutsättningar att lyckas bättre med detta än många andra länder. Och att det inte är någon brist på pengar för gigantiska infrastrukturprojekt visar ju gökungen höghastighetsbanor.

Ämnen i artikeln

Elpriset
Elnätet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt