Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-21 00:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/jens-runnberg-rakna-med-att-s-sager-nej-till-att-vitalisera-svensk-demokrati/

LEDARE

Jens Runnberg: Räkna med att S säger nej till att vitalisera svensk demokrati

Liberalen Olle Wästberg.
Liberalen Olle Wästberg. Foto: Leif R Jansson/TT

Det finns flera fördelar med skilda valdagar. Men räkna med att två parter kommer att avvisa alla sådana förslag.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Framtidsutsikterna för den svenska demokratin är inte lysande. Några anmärkningsvärda siffror: 80 procent anser att politikerna blir alltmer avskärmade från väljarna. En större andel unga i åldrarna 16–25 år uppger sig vara samhällsintresserade nu än förr, men det tar sig oftare uttryck i enfrågeengagemang än i partiers helhetssyn.

48 procent av 19–29-åringarna tycker det vore bättre om experter styrde Sverige än att regering och riksdag gör det. Var fjärde väljare i samma ålder tycker inte det är viktigt att leva i en demokrati.

Olle Wästberg redogör för siffrorna i debattboken ”Den hotade demokratin – Så kan den räddas i populismens tid” (Ekerlids förlag), som har några lätt alarmistiska passager, men också många goda poänger.

Som tidigare ordförande i den statliga Demokratiutredningen har liberalen Wästberg länge lanserat konkreta förslag. Flera saker behöver motverkas: Det är blott 15 procent av svenskarna som upplever sig ha inflytande på politiska beslut mellan valen i ett system som har längst mellan valdagar av samtliga demokratier – eftersom Sverige har gemensam dag för val till riksdag, kommun och region.

Partierna, som ska fånga upp den demokratiska diskussionen inför beslutsfattandet mellan valen, var 2019 de samhällsinstitutioner som rankades allra lägst i SOM-institutets undersökning.

Socialdemokraterna gick inte med på beslutet på 1960-talet att överge tvåkammarsystemet med mindre än att det blev en gemensam valdag för alla val. På 1990-talet glesades valen ut ytterligare med fyraåriga mandatperioder, för att göra det lättare att hantera impopulära budgetar.

Man kan vara säker på att rena maktöverväganden görs och gjordes. Tvåkammarsystemet hjälpte S att behålla regeringsmakten och när val hålls ofta sänks inte sällan valdeltagandet, som i Sverige är mycket högt. Det finns en tydlig korrelation mellan valdeltagande och utbildningsnivå. S, som tillsammans med SD har de lägst utbildade väljarna, kan antas blockera skilda valdagar så länge de befarar att deras just deras väljare riskerar stanna hemma på sofflocket.

Väljarnas kunskaper om vem som representerar dem i regionerna är låg. Många tror att staten har ansvar för sjukvården. Det är så klart inte heller tillfredsställande att effekter av populära partiledare visar sig i kommunalvalen – det är inte frontfiguren på nationell nivå som sätter sig i kommunstyrelsen efter valet.

Vi kan nog tyvärr räkna med att höra ljudet av händer som inte klappar från vissa partier, inför förslaget om skilda valdagar med riksdags- och kommunalval växelvis vartannat år.

Var fjärde väljare hos 19–29-åringarna tycker inte det är viktigt att leva i en demokrati.
Valsedlar borde användas oftare.
Valsedlar borde användas oftare. Foto: JESSICA GOW / TT

Ämnen i artikeln

Demokrati

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt