Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-21 21:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/jens-runnberg-reformer-i-snigelfart-nar-bopriserna-slar-nya-rekord/

Ledare

Jens Runnberg: Reformer i snigelfart när bopriserna slår nya rekord

Foto: Magnus Bard

Svårigheterna att spara till insatsen för bostadsrätten visar att Sverige behöver en skattereform som gynnar eget bosparande. Internationella förebilder finns.

Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Syresättningen av bostadsmarknaden, som föräras fem punkter i januariavtalet, går trögt. Det råder bostadsbrist i nästan hela landet och värst är det i storstäderna. I kranskommuner till Stockholm som Österåker, Södertälje och Salem tar det i snitt sex år att köa till en hyresrätt. I innerstaden tar det 16.

När det gäller att spara till insatsen för en bostadsrätt på 50 kvadratmeter räknade Länsförsäkringar 2017 ut att det tog sex år för lägenheter i kranskommunerna och 35 år för centrala lägen. Sedan dess har priserna ökat mer än lönerna.

Bland unga växer en i sig sund trend att tidigt börja bospara för att skaffa sig en bottenplatta med ökat handlingsutrymme; de vill slippa blancolånen.

I denna fråga borde partier från höger till vänster kunna nå en samsyn om värdet av ett eget bosparande

En färsk undersökning av Novus (DN Debatt 24/3) visar att de senaste åren har prisutvecklingen och bolånetaket höjt andelen som bosparar bland 18-25-åringarna med åtta procentenheter, från 64 till 72 procent.

Skillnaden mellan unga män och unga kvinnor är tämligen stor; i åldersgruppen lägger 79 procent av kvinnorna undan pengar till sitt framtida boende mot 61 procent för männen.

Mer än en tredjedel i gruppen har fått ihop till över 200 000 kronor till insatsen. Även denna grupp har ökat rejält, med sju procentenheter på bara ett år. Den genomsnittliga kostnaden på 6000 kronor i månaden för boendet klarar många unga. Det är just frånvaron av eget kapital eller så kallad toppfinansiering som utgör tröskeln för gruppen.

Skillnaden som en följd av föräldrarnas resurser är förstås betydande. Det är också bakgrunden till att regeringen i december 2020 äntligen kom till skott med att sjösätta en utredning av vilken roll riktade startlån kan spela för förstagångsköpare. Utredaren Eva Nordström, till vardags vd för Stockholms Kooperativa Bostadsförening, ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 november, men mer måste göras.

I denna fråga borde partier från höger till vänster kunna nå en samsyn om värdet av ett eget bosparande och om att med nya regler göra det förmånligare att lägga undan pengar.

Här kan Sverige studera de internationella lösningar som ska sänka trösklarna för unga på bostadsmarknaden. Den norska sparformen, boligspar, innebär att unga som sparar 1000 kronor i månaden ges en avdragsrätt på 200 kronor.

Den tyska varianten, bauspar, riktar sig till låg- och medelinkomsttagare och innebär att sparandet ger motsvarande lånerätt, med tillhörande skattelättnad. Återbetalningstiden är lika lång som spartiden. Varianter med förmånliga regler finns runt om i Europa, där bostadsmarknaden inte innebär ofta oöverstigliga hinder mot att etablera sitt vuxenliv som i Sverige.

Januariavtalet ska enligt punkt 4 med en skattereform ”minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt”.

Det är dags för finansminister Magdalena Andersson (S) att leverera något konkret.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt