Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-19 19:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/julian-assange-har-gett-upphov-till-en-storpolitisk-rora/

Ledare

Julian Assange har gett upphov till en storpolitisk röra

Wikileaks grundare har gett upphov till en storpolitisk röra. Foto: Dolores Ochoa

DN 22/4 2019. Wikileaks grundare har gjort mycket fel. Men han förtjänar inte människorättsvidrig behandling. Därför måste omvärlden nu vara vaksam.

Rätta artikel

Tanken med Wikileaks var god: en ideell tjänst där visselblåsare kan ladda upp dokument som avslöjar oegentligheter. 

Men snart uppstod två falanger inom organisationen – en som antar ett mer journalistiskt arbetssätt och som vill sovra i materialet, och ta stor hänsyn till civilpersoners integritet och säkerhet vid publiceringar. Och så den mer extrema falang som Julian Assange tillhör, och som menar att information vill vara fri, att man inte får censurera eller värdera, utan måste publicera oavsett.

Hans falang vann. Och fastän det gick på tvärs med hela organisationens idé om ett anonymt och myllrigt nätverk så utkristalliserade sig talespersonen Julian Assange snart som en regelrätt ledare. Så skapade han själv sin utsatta position. För när en sådan maktfaktor som Wikileaks blir synonym med en enda person så inte bara står allt med honom, allt faller också med honom. Och det är det som nu har skett.

USA lär vilja ha honom utlämnad så att han kan åtalas för att ha avslöjat landets krigsbrott.

Julian Assange övergav strax sina ideal om objektivitet. Han började låta Wikileaks låna sig till olika särintressen, till odemokratiska krafter. Han använde nu inte information som upplysning längre, utan som ett vapen. När han anklagades för sexuella övergrepp i Sverige var det också hans nya vänner i de politiska maktrummen som såg till att han beviljades en fristad på Ecuadors ambassad i London. Den dåvarande presidenten, vänsterpopulisten Rafael Correa, solade sig gärna i glansen av Info-Jesus.

Men skyddslingen själv var en plåga. Han lade sig i landets affärer, vägrade städa, struntade i sin hygien, vanskötte sin katt, var otrevlig mot ambassadens anställda och krävde att de varje dag åkte till nya restauranger och köpte mat åt honom. När Wikileaks saboterade Hillary Clintons presidentvalskampanj i USA, genom att lägligt läcka hennes mejlkorg, surnade Ecuador till på riktigt och stängde av Julian Assanges internet. Han svarade med att stämma landet för att ha brutit mot hans ”grundläggande rättigheter”.

Droppen som till sist fick tålamodets bägare att svämma över alla bräddar är de uppgifter som Wikileaks spridit om den nuvarande presidenten Lenín Morenos familj. Det gäller anklagelser om att hans bror gjort skumraskaffärer i skatteparadis såväl som privata bilder av presidentens familj, inklusive en bild av honom själv när han ligger i sängen.

”Vi har avslutat asylen för den här bortskämda skitungen”, sammanfattade president Lenín Moreno läget efter att Julian Assange gripits inne på ambassaden av brittisk polis. 

Nu väntar en storpolitisk röra. USA vill ha honom utlämnad så att han kan åtalas för att ha avslöjat landets krigsbrott i Irak och Afghanistan. Sverige lär vilja ha honom utlämnad så att han kan åtalas för sexuella övergrepp. I Storbritannien har han redan dömts för att ha flytt borgen.

Det är viktigt att hålla flera saker i huvudet samtidigt. Julian Assange må vara djupt osympatisk, han må ha använt Wikileaks för sina egna syften, och andras, han må anse sig stå över allt och alla. Likväl förtjänar han bättre än den människorättsvidriga behandling som USA har utsatt Wikileaks visselblåsare Chelsea Manning för i samma ärende. Här måste omvärlden vara vaksam. 

Hjältemodig är emellertid inte Julian Assange, och inte heller Wikileaks, sådan organisationen blivit. Det är uppriktigt synd på de rara ärterna att det gått så illa med projektet – men man ska veta att dessa rara ärter spillts av Julian Assange själv, långt innan han klev in på Ecuadors ambassad.