Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-16 08:38 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/kabbla-inte-bort-sveriges-forsvarsformaga/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Käbbla inte bort Sveriges försvarsförmåga

Illustration: Magnus Bard

DN 10/11 2018. Partiernas oförmåga att formera en regering får inte innebära att försvarsanslagen kommer i kläm. Det handlar både om att säkra vår försvarsförmåga och att skicka en signal till omvärlden. 

Grundanslaget var positivt när ÖB Micael Bydén på fredagen gav sin bedömning av hur väl målen från försvarsbeslutet 2015 uppnåtts. Försvarsmakten har lyckats med det övergripande uppdraget, att stärka den operativa förmågan och kontrollen av vårt territorium. Men slutsatsen lämnades med en ordentlig brasklapp. Bara att säkra landvinningarna kräver ytterligare resurser – att fördjupa dem ännu mer.

Försvarsbeslutet 2015 innebar som bekant en tillnyktring. Dess bas var en senkommen och dramatisk omsvängning av riksdagens uppfattning om omvärldsläget. Trots att Ryssland snart efter Vladimir Putins tillträde som president 1999 började sin auktoritära resa, rustade upp sin militär och redan 2008 invaderade Georgien, stod 2009 års försvarsbeslut fast vid bedömningen att det saknades hot i närområdet. 2015 ändrades det.

Det ledde också till att våra ambitioner för försvaret ändrades. Från ett fokus på att hjälpa till med att säkerställa fred i delar av världen långt bortom våra gränser till att upprätthålla kontrollen av det egna territoriet. 

Men säkerhetspolitikens tredje led har släpat efter. Militärens anslag har inte ökat i paritet med insikten om ett farligare närområde och våra försvarsambitioner.   

Riksrevisionen anmärker med jämna mellanrum på Försvarsmaktens styrning och redovisning av sin ekonomi. Militärerna är knappast bäst i klassen på resurseffektivitet. 

Men försvarets ständiga hål i budgeten beror inte på slöseri. Eftersom prisökningarna för krigsmateriel är större än budgetposternas automatiska uppräkning gröps köpkraften ur. Bara för att få samma pang måste alltså pengen bli större. Dessutom måste det smälla mer – den operativa förmågan har stärkts i förhållande till vår startposition, inte till andra makter i vårt närområde.

Det är inga småpengar som måste skjutas till. Fram till slutet på 90-talet lade vi en bit över 2 procent av bnp på försvaret. Nu är siffran 1 procent. Den måste tillbaka till nivåerna före millennieskiftet. Det gäller oavsett om vi går med i Nato – som har ett 2-procentsmål – eller ej. Det är inte billigare att försvara sig på egen hand.

Partierna skiljer sig åt vad gäller hur många kronor och ören de vill spendera. Men det finns en bred samsyn kring att resurserna måste bli större. Det återspeglades i förra årets uppgörelse mellan S, M, MP och C kring höjda anslag, som L och KD stod utanför för att de ville höja ännu mer. Och i tydliga vallöften om ytterligare tillskott. 

Det råder alltså inga tvivel om att försvaret bör få mer pengar. Givet samsynen lär anslagen också fortsätta höjas, om än knappast i nödvändig takt. Enigheten borde också innebära att partierna löser de problem för 2019 års finansiering som den utdragna regeringsbildningen fört med sig. 

Blå och rödgröna kan käbbla om makten. Liberaler och konservativa kan bråka om huruvida man ska luta åt höger eller vänster. Men när det gäller rikets säkerhet sluter vi leden.

Övergångsregeringen lägger i nästa vecka en opolitisk budget, som förlänger årets anslag. På grund av prisökningarna för krigsmateriel innebär det i praktiken minskade resurser för försvaret. Även om mer pengar skjuts till nästa år kan det innebära att övningar och inköp får skjutas upp eller ställas in eftersom många beslut har lång ledtid. Så får det inte bli.

Det handlar inte bara om att säkra vår försvarsförmåga, utan också om att skicka en signal till omvärlden. Blå och rödgröna kan käbbla om makten. Liberaler och konservativa kan bråka om huruvida man ska luta åt höger eller vänster. Men när det gäller rikets säkerhet sluter vi leden.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.