Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-23 19:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/klanerna-behover-fa-veta-vem-som-bestammer/

Ledare

Klanerna behöver få veta vem som bestämmer

Illustration: Magnus Bard

DN 9/9 2020. Det var ett misstag att låta kriminella nätverk tro att de kan strunta i svensk lag. Nu måste myndigheterna reparera skadan ute i lokalsamhällena.

Sverige är ett märkligt land, polariserat och på samma gång präglat av konsensus. Tidigare har klanstyre varit ett känsligt ämne.

Men så trädde Mats Löfving, biträdande rikspolischef, fram och sade att vi för närvarande har minst 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige (Ekots lördagsintervju 5/9). Och något hände: nu omtalas klanerna överallt. Då är det viktigt att vara tydlig med exakt vad man menar med klaner, och att avmystifiera begreppet.

Klanstyre är ett av de äldsta sätten att organisera tillvaron. Även Norden präglades av sådan kultur – och i våra första lagar reglerades heller inte brott mellan individer utan mellan släkter. I takt med att det moderna Sverige växte fram, försvagades ätternas ställning och deras välde dog ut. Men fortfarande är traditionen stark i de delar av världen där staten är svag eller korrupt, såsom i Nordafrika och Mellanöstern.

Kanske kan polisens nya tydlighet skapa en väg framåt i debatten?

En parallell rättvisa kan tyckas bättre än ingen rättvisa alls. Dessvärre tillmäter klanen inte enskilda människor något större värde, och tillåter dem inte heller någon egentlig frihet. Även om den anser sig ta hand om sina små, bygger den på en logik som hävdar den starkes rätt. Och stora problem uppstår när den dessutom blir kriminell.

Kan man, som Mats Löfving hävdar, med säkerhet säga att de minst 40 klaner som nu härjar i Sverige har invandrat hit enbart i syfte att organisera och systematisera brottslighet? Det är oklart.

Vad vi däremot faktiskt vet är att familjer redan fått grepp om en hel del platser. De driver in ”försäkringspengar”, utfärdar ”böter”, skipar ”rättvisa” i blod. De bestämmer vilka barn som får leka var, vem som ska ha vilken parkeringsplats, upprättar vägspärrar. Man ska heller inte underskatta det inflytande de får genom den massiva tystnadskultur som omfattar alla som kommer i deras väg, och som paralyserar rättssystemet.

Per Brinkemo, författare, föreläsare och en viktig resurs i fråga om klanmentalitet, säger att klanernas makt ännu inte har hunnit stabiliseras i Sverige, och att de många skjutningarna är ett tecken på det.

Men om den här helt oacceptabla situationen väl får sätta sig är den oerhört svår att komma ur. Då lär det bli som på andra håll, såsom i södra Italien där maffiafamiljerna också sett till att nästla sig in i samhällets kärna och börja gröpa. De låter sina barn utbilda sig till advokater och poliser, de tar jobb inom statsförvaltningen, kandiderar som politiker, knyter strategiska affärskontakter. Redan förekommer detta i Sverige, enligt Mats Löfving.

Kanske kan polisens nya tydlighet skapa en väg framåt i debatten? Nu när vi är på det klara med vad problemet är och därmed kan tala öppet om detta: Det handlar inte om invandrare generellt, utan om de släkter som överordnar sig både individen och staten och som struntar i svenska lagar. Det var ett misstag att låta dem tro att de kan göra det.

Men än är det inte för sent: Journalisten Johanna Bäckström Lerneby har beskrivit hur myndigheterna samverkat i Göteborg, för att få bukt med en viss familj där. Samma sak behöver ske i stor skala. Klanerna måste få veta vem som bestämmer, och lokalsamhällena likaså. Staten har länge varit stark i Sverige, men på senare år inte tillräckligt kraftfull. Nu är det dags för den att ta igen den mark den förlorat.

Ämnen i artikeln

Bard
Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt