Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Klimatrapporten visar att politikerna har berg att bestiga

Kebnekaises smältande sydtopp.
Kebnekaises smältande sydtopp. Foto: Nicklas Thegerström

DN 9/10 2018. FN:s klimatpanel kommer med båda goda och dåliga nyheter. Den globala uppvärmningen kan fortfarande bromsas. Det är den goda nyheten. Det kräver politiskt mod. Det är den dåliga.

När FN:s klimatpanel nu offentliggjort ännu en rapport kan det finnas skäl att lyfta fram Dag Hammarskjöld.

Han var FN:s generalsekreterare från 1953 till sin död 1961. Han var också en inbiten fjällvandrare, djupt fäst vid naturen i Sveriges mest nordliga trakter.

Hammarskjöld skulle ha varit bekymrad i dag. Båda dessa för honom viktiga livsfundament, den internationella rättsordningen och den majestätiska fjällnaturen, är utsatta för existentiella hot. ”Fjällmiljön är en av de biotoper där man ser de största förändringarna och de största klimatsignalerna”, sa Erik Kjellström, professor i klimatologi, i måndagens DN.

Vi lever i en tid av extremväder och politisk extremism. Och man skulle faktiskt kunna argumentera för existensen av ett framväxande samband mellan två system i olag: politiken och klimatet.

Klimatkrisen utgör, som ofta brukar framhållas, ett globalt hot och måste hanteras på en global nivå, av aktörer som sätter sig över sina egna kortsiktiga nationella intressen. Det klimatavtal som slöts i Paris för snart tre år sedan är ett uttryck för detta faktum.

Men nu behärskas världen i allt högre grad av krafter som tycks sträva efter att sabotera, kanske helst förstöra, de system och institutioner som hittills garanterar den internationella ordningen: FN, EU, Nato, internationella domstolarna, frihandeln och så vidare. I deras värld har makten och egenintresset alltid företräde.

Den rapport FN:s klimatpanel la fram på måndagen är författad av 91 vetenskapsmän från 40 länder. De har gått igenom 6.000 vetenskapliga studier. Vi lever i en civilisation byggd på vetenskap. Det borde vara självklart att vi lyssnade på vad vetenskapen har att säga oss om villkoren för denna civilisations överlevnad och agerade därefter. Men i stället väljer vi i land efter land att överlämna makten till personer som inte kan se längre än mandatperioden, eller i värsta fall twitterseansen, räcker.

Den aktuella rapporten kan sammanfattas i en god och en mycket dålig nyhet. Den goda nyheten är att det skulle kunna vara möjligt att leva upp till Parisavtalets mål och hålla den globala uppvärmningen på en nivå markant under två grader, det vill säga en och en halv grad.

Den dåliga nyheten är att detta kräver politisk vilja, politiskt mod, politiskt nytänkande. Det kräver ledare som vågar riskera att bli impopulära, som vågar berätta för väljarna att det inte är gratis att rädda världen som vi känner den. Att sopsortera och hoppas på biobränslen och mirakelkurer räcker inte. Det som krävs är genomgripande samhälls- och livsstilsförändringar. Och det i sin tur kräver, och nu är vi där igen, betydande politisk mognad hos de makthavare som samtidigt ska värna demokratin och marknadsekonomin.

Men vad och vilka har vi att förlita oss på? Hur mycket framtidsförtröstan förmedlar Donald Trump? Vladimir Putin. På vilket sätt kommer den brasilianske klimatvandalen och högerextremisten Jair Bolsonaro att bidra till att förverkliga Parisavtalet om han blir president i en av världens största ekonomier?

Vilken tur att vi själva bor i Sverige där ansvarstagande och djärva politiker säkert kommer att ta itu med klimatet så snart de lyckats skaka fram en regering.

Göran Sundqvist, som liksom Erik Kjellström är professor och klimatexpert, framhöll i en artikel på måndagens DN Debatt att klimatpanelens rapport borde vara en ”självklar inspiration” under de pågående regeringsförhandlingarna.

Är det så? Blir det så?  Hoppas kan man alltid.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.