Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Arkeologi på rea

Gästkolumn: Maja Hagerman om vikingativolit i Fullerö.

Den nya motorvägen för E 4 norr om Uppsala är bullerskyddad, elegant nedgrävd i djupt dike så att den knappt hörs eller syns, och bilisten inte ser annat än en vall av växtlighet genom sidorutan. Så det handlar inte om vägen, den gör betydligt mindre väsen av sig än vad dess kritiker någonsin befarade, utan om vad som har kommit i dess spår.

Vid motorvägsavfarten strax norr om Uppsala, i Fullerö, håller en mycket speciell plats i Sveriges historia nu på att exploateras. Inte bara ett gammalt kulturlandskap vid ett vackert naturreservat, utan också en plats med unika spår från forntiden.

Marken vid avfarten har köpts upp av ett privat markbolag. 600.000 kvadratmeter – det är inte bara en bensinmack man planerar för här, utan ett helt nytt centrum med shopping, bostäder och tusentals parkeringsplatser, fem minuter med bil från Uppsala.

Mest spektakulär är planen på en väldig upplevelsepark med vikingatema. För att bära sig ekonomiskt måste den locka en jättepublik, flera hundra tusen besökare per år, inte minst från andra länder. Att visa upp historiska fakta räcker knappast då, det behövs vikingamyter i stor skala. Eller som man skriver: ”en fiktiv värld där det egentligen bara är vår egen fantasi som sätter gränserna för vad vi kan skapa i form av upplevelser och underhållning”. Ett amerikanskt företag, Gary Goddard Entertainment, med Spindelmannen-parker och liknande attraktioner i världens olika storstäder på meritlistan, är samarbetspartner.

Men förvånande nog pågår den storskaliga markexploateringen utan att några mer ingående arkeologiska utgrävningar görs. Spår som vittnar om platsens unika forntid håller på att försvinna för alltid, i vikingativolits skugga.

För två tusen år sedan fanns det ett ”spetsteknologiskt” centrum i Fullerö. De äldsta kända spåren av järnframställning ur bergmalm, alltså gruvbrytning, upptäckte arkeologer när en cykelbana drogs på 1980-talet. När motorvägen byggdes år 2002 kom den äldsta kända framställningen av tjära fram här (ingen liten sak då allt var av trä; båtar, hus och vagnar). Redan kring år noll, på Jesu tid, framställdes tjära och järn ur gruvmalm här. Dateringarna är unika i Norden, ja, kanske i hela norra Europa!

Uppdragsarkeologin har gett flera sensationella resultat i Fullerö. Redan på 1940-talet, då en farlig kurva längs bilvägen behövde rätas ut, kom en kammargrav med guld och vapen helt oväntat fram. En grav från 300-talet e Kr över en upplänning som tjänstgjort som härledare i den romerska armén, en hög militär med romerska smycken, praktsvärd och vapen.

Ändå exploateras Fullerö nu i stor skala utan att ytterligare noggranna arkeologiska utgrävningar görs. Det visar att myndigheternas skydd av kulturarvet knappast fungerar perfekt i dag, eller är starkt och stadigt nog. Snarare verkar det vara övermäktigt svårt för dem ibland att hålla helheten i sikte, överblicka ny forskning och greppa stora områden i landskapet, när markytor styckas upp och börjar vandra genom byråkratin som enskilda små ärenden.

Kunskapen är också uppsplittrad. Olika arkeologiska bolag skickas, i konkurrens sinsemellan, ut för att göra snabba utredningar, förundersökningar eller stora utgrävningar, och det minskar inte komplexiteten.

Konkurrensen finns, men samordning saknas, eller är åtminstone alltför svag för att man ska få ut maximalt av de pengar som samhället pumpar in i dessa undersökningar. Det är i helhetssyn och samordning som det brister.

Men regeringen vill ändå öka uppsplittringen ytterligare. Ett förslag har skickats ut på remiss under våren, som går ut på att i grunden ändra förutsättningarna för uppdragsarkeologin i en riktning som minskar överblicken ännu mer, liksom möjligheten att sammanfoga de pusselbitar som varje enskild utgrävning utgör.

Ansvaret för arkeologin ska bollas över i knät på kostnadsjagande byggherrar, privatföretag och andra. I stället för att, som i dag, låta länsstyrelsen upphandla arkeologin och se till att den blir riktigt utförd. Enskilda byggare ska ha kompetens och ta vetenskapligt ansvar för utgrävningar som de av naturliga skäl inte ens har intresse av att utföra.

Hur mycket anser en privat byggherre att arkeologi får kosta – om det finns möjlighet att välja? Gissningsvis blir det arkeologi på rea, och jag tror att det är precis det som är meningen.

Men arkeologi är forskning. Även när den utförs inför vägbyggen eller privata byggprojekt. Så förslaget har mötts med massiv kritik i remissvaren. Ännu återstår att se hur den slutliga skrivningen i regeringspropositionen blir.

Kanske kommer denna omvälvande förändring av ramverket kring arkeologiska utgrävningar i all tysthet att klubbas i riksdagen i höst, och träda i kraft redan till nyår.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.