Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Åsa Wikforss: Politikens falska berättelser låter sig inte faktakollas

Foto: G. Ronald Lopez / ZUMA Press / S

GÄSTKOLUMNEN. Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi och gästkolumnist i Dagens Nyheter. Hon är aktuell med boken ”Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender”.

Fejkade nyheter kommer inte att avgöra det svenska valet. Däremot kan de falska verklighetsbilderna spela en destruktiv roll.

VAL 2018

Vilken roll kommer fejkade nyheter att spela inför det svenska valet? Vi vet att de förekommer och att de har samma karaktär som i övriga världen.

Det handlar om att sprida helt eller delvis falska uppgifter med hjälp av känsloladdade bilder, gärna om politiskt heta potatisar. Ett känt exempel är när en bild spreds av en blåslagen kvinna som ramlat på ett äldreboende: ”Stina 85 år blev misshandlad och rånad av tre asylinvandrare i Jordbro utanför Stockholm.”

Den svåra frågan är i vilken utsträckning falska nyheter kommer att påverka valresultatet. För att kunna besvara den måste man reflektera över det svenska valsystemet. Det är belysande att jämföra med USA. En ny studie tyder på att fejkade nyheter mycket väl kan ha avgjort 2016 års presidentval.

I studien konstateras att tidigare Obamaväljare som trodde på en (eller flera) fejkade nyheter om Clinton i stor utsträckning (83 procent) valde att inte rösta på henne. Man menar att det är troligt att detta avgjorde saken i delstater där Clinton förlorade med mycket liten marginal, till exempel i Michigan där Trump vann med 10 000 röster.

Det röstsystem man har i USA, där vinnaren av en delstat får alla elektorer (”winner takes it all”), gör att små marginaler av detta slag kan bestämma hela valutgången.

Eftersom Sverige har ett proportionerligt valsystem skulle inte något liknande kunna hända här. Det skulle inte räcka att en liten grupp påverkades av fejkade nyheter för att det skulle få en nämnbar inverkan på valresultatet. Kanske skulle ett parti kunna vinna något extra mandat i en valkrets men inget parti skulle därmed skåpa hem kretsens alla mandat. För att desinformation ska kunna få en effekt på det svenska valet måste något mer omstörtande till, något som driver stora mängder människor åt ett bestämt håll.

Dessvärre finns det skäl att tro att något av detta slag är i omlopp: Det falska narrativet. Precis som fejkade nyheter är det gjort för att kommunicera ett falskt budskap. Till skillnad från dessa påhittade nyheter kan det falska narrativet bestå enbart av sanna påståenden.

Det handlar om så kallat ”cherry picking”. Man väljer ut några bitar av verkligheten, tar dem ur sitt sammanhang, och sätter ihop dem på ett sätt som kommunicerar ett övergripande budskap som är falskt.

Sedan en tid tillbaka sprids ett falskt narrativ om Sverige: Berättelsen om landets nedgång och snara fall. Det sociala trygghetsnätet faller sönder, sjukvården krisar, förorter står i brand och mångkulturen har kraschat. Man plockar det som passar från verkliga händelser, tar dem ur sitt sammanhang, skruvar till formuleringarna och budskapet blir kristallklart: Landet med de progressiva värderingarna som tog in för många flyktingar håller på att gå under.

Man väljer ut några bitar av verkligheten, tar dem ur sitt sammanhang, och sätter ihop ett budskap som är falskt.

Att narrativet har fått ett så stort genomslag hänger också samman med att det drivs av mycket inflytelserika internationella aktörer som motsätter sig Sveriges politik (vilket visas i Paul Rapaciolis bok "Good Sweden. Bad Sweden").

Det falska narrativet är betydligt svårare att avvisa än fejkade nyheter. Faktakontrollanter kan stämpla en nyhet som falsk, men de kan inte stämpla ett helt narrativ som falskt, särskilt inte när det komponerats av väl valda sanningar. För att bekämpa ett falskt narrativ krävs något mer komplicerat.

Det krävs att man avslöjar att ett skevt urval gjorts, att fakta skruvats till och tagits ur sitt sammanhang. Och det krävs att man beskriver detta sammanhang, den komplexa bild som verkligheten utgör – ingen enkel uppgift (DN:s ”Fakta i frågan” är dock ett gott försök).

Det falska narrativet påverkar också hur vi bedömer information. Den fel­aktiga uppgiften att katolska kyrkan fått avslag på en ansökan om klockringning i Växjö (ett misstag av Smålandsposten) fick en enorm spridning världen över just eftersom den passade in i det falska narrativet.

Forskning visar till och med att även när man accepterat att en nyhet är falsk, faller man tillbaka på att den kunde varit sann. Nyheten stämmer med ens verklighetsbild och förstärker den, trots att den är falsk.

Det farliga med det falska narrativet är just att det rör sig om en övergripande berättelse. Med denna som bakgrund tolkar vi sedan världen – vi ser det som stämmer med berättelsen men inte det som strider mot den. Vad värre är, det falska narrativet ger stöd för att avvisa dem som ifrågasätter det, till exempel etablerade medier och forskare. Det ingår nämligen i berättelsen att dessa aktörer har en hemlig agenda och döljer sanningen.

Av dessa skäl har det falska narrativet en potential att på allvar påverka vårt röstbeteende. Det handlar inte om en eller annan felaktig uppgift utan om att skapa ett helt nytt ramverk inom vilket världen förstås. Det farligaste politiker och medier kan göra är att legitimera detta narrativ genom att fokusera på det negativa och prata om att ta människors oro på allvar.

Man ska ta människor på allvar, men om deras oro saknar grund är det en skyldighet att påpeka det.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.