Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Babbel om "folksjäl" tystnad om folkmord

Vart 20:e år läser jag ett färskt, långt och illa skrivet anförande av Carl Bildt. På hösten 1986 blev han vald till moderaternas partiledare. I sitt premiärtal förvanskade han Sveriges historia på ett oväntat sätt.

För ett par veckor sen, under 2006, höll Bildt ett linjetal som svensk utrikesminister. Här vägrar han att tala klarspråk om den totalitära ideologi, som alltmer har börjat pina världen.

Låt mig jämföra hans två stora anföranden. 1986 var Bildts budskap att Sverige har en folksjäl, som under många sekel rotats i vårt tänkande. Det var ett djärvt påstående redan då. Förre chefredaktören för Dagens Nyheter, professor Herbert Tingsten, hade i flera böcker visat att idén om nationalkaraktärer är babbel, som nästan aldrig bygger på historisk forskning.

Däremot speglar den en mild eller aggressiv nationalistisk propaganda, som kändes naturlig på 1800-talet och några år därefter. Jämför man retorik och läroböcker från många länder ser man också att självförhärligandet är gemensamt. Alla berömmer sin egen frihetskänsla, rättrådighet, kärlek till naturen, med mera.

Bildt ville inte vara sämre. Sveriges frihetskänsla har haft en avgörande betydelse under de senaste tusen åren, ansåg han. Jag frågade då i Expressen (2/9 1986) hur det i så fall kom sig att vårt land så ofta och länge haft kungliga envälden, stöttade av terror och vapenmakt.

Tryckfriheten? Under ett par sekler efter Gutenberg hade vi censur och hårda straff för dem som skrev sin övertygelse. Religionsfriheten? Katoliker skulle kastas ut ur landet eller avrättas. Under 1800-talet drevs väckelserörelsernas folk ofta i landsflykt.

Och slavarna? Vårt land har aldrig upplevt slaveri eller livegenskap, försäkrade Bildt. Men i flera århundraden utfördes en stor del av arbetet i Sverige av just de livegna, alltså trälarna, som löd under inga eller grymma lagar.

Ägarna till de här slavarna kunde tortera ihjäl dem, skära av armar och ben. De ansågs tillhöra boskapen.

I den svenska folksjälen ingick dock kärleken till naturen och bygden& Vi präglas av att vara ett folk som levt av och med naturen, berättade Bildt. Det är sant, men vilka nationer med motsvarande tillgångar har inte brukat skog, jord, vatten, råvaror och annat i naturen?

Vilka avsikter hade den nye moderatledaren med allt detta trams?
Jo, talet fortsatte med att knyta Sveriges folksjäl till moderaterna och deras föregångare. Högerns egen själ var identisk med folksjälen, lärde oss Bildt. Hans parti hade till exempel infört demokratin i vårt land, inspirerat till folkpension, frihandel och öppenheten mot omvärlden, ja, rent av skyddat friheten i Sverige extra beslutsamt under Hitleråren.

Med sådana osanningar inledde alltså Carl Bildt sin politiska karriär. Fullföljer han dem i 2006 års anförande? Nej, hyllningarna till EU och globaliseringen drev plötsligt Sveriges unika folksjäl ut ur retoriken. Nu handlar den om Asiens återkomst och den globala medelklassens expansion.

Åtskilligt i de avsnitten är viktigt. Men också denna gång vägrar Bildt att beskriva de dystra delarna i det nya perspektivet.
Ta till exempel det mest välkända uttrycket för Bildts politiska känslokyla: likgiltigheten inför folkmord. När han var statsminister hade ingen i Bildts regering rätt att tala klarspråk om serbernas massakrer av bosnier. Han hånade då också Margaret Thatcher, när hon krävde att Nato och EU skulle resa motstånd mot Milosevic och andra bödlar på Balkan.

Ännu värre katastrofer på den här sidan sekelskiftet är folkutrotningen i Darfur. Men ordet Darfur återfinns inte en enda gång i Bildts nya tal. Också mördarnas nationalitet förtigs. Han vill inte berätta att de skyldiga är Sudans islamska och fundamentalistiska regim i samverkan med allierade miliser.
Det verkar som om den svenske utrikesministerns lojalitet mot det företag i södra Sudan som gjort honom själv rik (Lundin Oil), fortfarande är större än hans avsmak för etnisk rensning i Darfur.

Skamligt är också att partiledarna i alliansen har kunnat godkänna Bildts programtal. Eller blir de numera inte ens informerade om vad som ingår i (eller utesluts ur) de uttalanden som han gör på regeringens vägnar? Får till exempel statsministern i förväg ta ställning till Bildts utspel?

Sensationellt är att utrikesministern inte heller beskriver den totalitära lära som numera angriper allt fler länder. Den utlovar en värld styrd av Gud genom islam. Ofrånkomligt leder den till ett dödande så omfattande att metoderna börjar likna folkmord.
De senaste hundra åren har tre totalitära idésystem plågat världen: Sovjetkommunismen, nationalsocialismen och islamismen. Alla tre har strävat efter världsherravälde. De anser också att andras åskådningar ska kvävas.
Men Bildts tal nämner inte ens ordet islamism.

I stället arbetar han med bisarra omskrivningar. Borta i bergen i Waziristan sitter sägs det en shejk och manar hatiskt till våldsam terror.

Snart kan radikala islamister vara beväpnade med kärnvapen. I stället för att varna för denna världsomspännande diktaturrörelse börjar Bildt skoja om en "shejk i bergen". Så barnsligt uppträder Sveriges utrikesminister.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.