Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Rusta er för Trumps handelskrig

KOLUMNEN. Bill Emmott är fd chefredaktör för The Economist.

Under sitt första år hade USA:s president fullt upp med andra problem. Men raden av misslyckanden ökar bara risken för handelskrig under 2018.

Är den amerikanske presidenten Donald Trump vad maoisterna brukade kalla en papperstiger, eller ska hans stöddiga hot tas på allvar? Den frågan har känts särskilt bekymmersam när det gäller problemet med Nordkoreas kärnvapen. Men efter Trumps tämligen försonliga tolvdagarsturné i Asien har fruktan för en konflikt på den koreanska halvön avtagit något.

Ändå har samma turné visat på ett annat hot, som världen har alla skäl att ta på allvar. Under det andra året av hans presidentskap lär Trumps administration sikta in sig på handeln, vilket innebär att risken för fler handelskrig kommer att öka avsevärt.

Detta politikområde är ett av få där han kan sägas ha en ideologi. ”Logiken” i den säger att handelsunderskott är bevis på orättvist agerande hos andra länder och alltså bör bemötas hårdfört och beslutsamt.

Dessutom har Trump ett starkt politiskt intresse av att bibehålla sina basväljares stöd. Näst efter Twitter är Trumps retorik i fråga om handel hans kraftfullaste vapen. Det är aldrig för tidigt för att börja förbereda ett omval 2020.

Hittills har Trump varit villig att ligga lågt i fråga om handeln tills Republikanernas planerade skattereform har tagit sig igenom kongressen. Han vill inte riskera att förstöra sin och sitt partis sista chans att säkra en lagstiftningsseger detta år. När skattefrågan är avklarad – och särskilt om den blir ett skändligt misslyckande på samma sätt som republikanernas sjukförsäkringsreform tidigare detta år – kommer Trump att vilja visa att han menar allvar med det han sa om handeln.

Somliga i Trumps regering kan tänkas avvisa försök att tillämpa slagordet ”Amerika först” på de frågor som de ansvarar för. Men det är ett faktum att handelsministern Wilbur Ross, handelsrepresentanten Robert Lighthizer och chefen för nationella handelsrådet Peter Navarro alla har samma syn som Trump.

De är ense om att USA:s stora bilaterala handelsunderskott gentemot länder som Kina, Japan, Tyskland och Mexiko är bevis för att USA blir lurat av sina konkurrenter. Trump och hans rådgivare tror att de genom att minska eller till och med eliminera de underskotten kan skapa välbetalda jobb för amerikanska arbetare.

Trump klargjorde sin syn på detta i ett tal vid samarbetsorganisationen Apecs toppmöte i Da Nang i Vietnam den 10 november. ”Vi tänker inte låta någon utnyttja USA längre”, sa han. ”Jag önskar att tidigare administrationer i mitt land hade sett vad som hände och gjort något åt det. Det gjorde de inte, men det ska jag göra.”

Men vilka konkreta åtgärder kommer Trump att faktiskt vidta? Hittills har han tagit USA ut ur frihandelsavtalet TPP – vilket hans valmotståndare Hillary Clinton också hade lovat att göra – och inlett förhandlingar med Mexiko och Kanada om att uppdatera det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta, som president Bill Clinton skrev under 1994. 

Detta är småsaker. Men nästa år kan Trump förväntas gå från retorik till handling på två större fronter. Den första är Kina, som Trump har pekat ut som det land som mest av alla utnyttjar USA inom handeln.

Om inte dödläget i fråga om Nordkorea trappas upp på ett kritiskt sätt, kommer han antagligen att inleda antidumpningsåtgärder mot kinesiska industrier – särskilt stålindustrin – som anses sälja sina varor till underpris. Och han kommer troligen att på bred front attackera kinesiska brott mot immaterialrätten.

Sådana åtgärder kommer nästan säkert att utlösa vedergällning. Kina anser sig under Trump-eran vara starkare än någonsin, och enligt de kinesiska kadrerna skulle det vara ett tecken på svaghet att inte reagera kraftfullt.

Trumps andra huvudfront är världshandelsorganisationen WTO, som USA bidrog till att inrätta i början av 1990-talet som efterföljare till efterkrigstidens Gatt-avtal. Lighthizer har offentligt beskrivit WTO:s tvistlösningssystem som skadligt för USA. Och Trumps administration blockerar redan utnämnandet av nya domare i WTO:s skiljedomsjuryer. Om man fortsätter med samma politik kommer hela WTO:s tvistlösningssystem att bli lamslaget inom några månader.

Med WTO i praktiken ute ur bilden kommer USA att lansera ett nytt initiativ där man ingår bilaterala avtal – en metodik som Trump förespråkade i sitt Apec-tal. Med tanke på att USA förblir en viktig marknad för de flesta exportörer kommer ett sådant initiativ att ha avsevärd tyngd.

I synnerhet asiatiska och europeiska länder bör bereda sig på det värsta genom att förhandla fram egna handelsavtal med varandra för att på så sätt förekomma amerikansk merkantilism. Att ta initiativet till att stärka handelsförbindelserna och andra kommersiella kontakter är ju det bästa sättet att stå emot ett handelskrig.

Genom att återuppliva TPP utan USA:s medverkan är Japan och andra länder i Stillahavsregionen redan på rätt spår. Men om ett Trumpskt handelskrig står för dörren, kommer de – och andra länder – att behöva anstränga sig betydligt mer i det avseendet.

Översättning: Mats Dannewitz Linder

Copyright: Project Syndicate

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.