Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Hög tid för landsbygden

Satsa på grundläggande service och mindre på fantasifulla projektstöd. Ko-pengen är ett nödvändigt ont.

Moderaternas förre strateg Per Schlingmann har sagt att landsbygdsfrågorna kan bli en bubblare inför valet 2014. Då låter det plötsligt väldigt kul, lite bubblor i champagnen, liksom. Kanske har han tolkat aktiviteterna i de politiska partierna rätt, och möjligen finns en groende önskan inom väljarkåren, vare sig den är urban eller rotad i landsbygd, att se till helheten och förbättra utbytet mellan stad och land. Expressens röst från de värmländska skogarna, den naturkunnige kolumnisten Tommy Hammarström, är dock mer nykter i sin bedömning. Alla saknar kon när båset är tomt, men kommer engagemanget att omsättas i politik som gör skillnad? Frågan är berättigad.

Uppförsbacken är brant. Sverige har den snabbaste urbaniseringstakten och är den största matimportören inom EU. De svenska bönderna upplever att de har sämre lönsamhet än sina europeiska kollegor. Böcker som utkommit de senaste åren har titlar som ”Landet utanför”, ”Siste man släcker ljuset” och ”Ska hela Sverige leva?”. I skrivande stund på ett kafé i Uppsala hör jag en röst från bageriavdelningen: ”man ser inte en kojävel numera, bara hästar”. Frågan bubblar uppenbarligen lite här och var.

Hittills har mer kraftfulla politiska initiativ för att vända utvecklingen lyst med sin frånvaro. Men viss mobilisering kan skönjas inför både höstens budgetförhandlingar och den kommande valrörelsen. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson presenterade förra veckan Centerpartiets fyrpunktsprogram för att stärka den svenska matproduktionen.

I början av juli fick Rolf Annerberg också uppdraget att leda Bondeutredningen, som ska identifiera hur konkurrenskraften kan öka inom jordbruk och trädgårdsnäring. Att fokusera på modernäringen är helt riktigt för att öka tillväxten i hela landet och åstadkomma en levande landsbygd. Jordbruket skapar jobb både i förädlingsled och hos underleverantörer. En vanlig uppskattning är att en mjölkbonde ger jobb åt fem andra personer. Ett livskraftigt lantbruk är även en förutsättning för stora delar av turism- och besöksnäringarna. Sommargäster lockas av lokala delikatesser och landskapets skådebröd. Ett vackert kulturlandskap attraherar också fler permanent boende och nyetableringar av företag som inte är beroende av fysisk närhet till sina marknader.

Erlandssons förslag är knappast nya, men pekar på några viktiga områden. Stat, kommuner och landsting måste ställa lika höga krav när de upphandlar matvaror som när de kontrollerar inhemsk produktion. Det är en rimlig princip, som kan öka efterfrågan avsevärt. Förmodligen behöver inte lagen om offentlig upphandling ändras, utan det är snarare upphandlarnas kompetens och position i beslutshierarkin som behöver stärkas. Ursprungsmärkning av kött i charkuterier och sammansatta livsmedel är ett annat välkommet förslag, som borde vara okontroversiellt efter vårens köttskandaler.

Idén om en ko-peng kommer däremot att möta motstånd hos både folkpartister och moderater. I den bästa av frihandlande världar med likvärdiga konkurrensvillkor är det svårt att motivera ett särskilt stöd till djurbönder. I verkligheten är det dock EU:s jordbrukspolitik som styr. Eftersom länderna gemensamt har kommit överens om att det är tillåtet att koppla en del av jordbruksbudgeten till viss produktion blir det svårt för ett enskilt land att välja bort detta, om man inte aktivt vill minska sysselsättningen på landsbygden ytterligare. Som situationen är nu handlar det om att behålla viss kompetens och makt över maten och dess produktionsvillkor. Mjölkproduktionen i Sverige har nästan halverats sedan slutet av fyrtiotalet.

Ytterligare en stridsfråga i diskussionerna med Moderaterna blir landsbygdsprogrammet, som finansierar miljöpolitik och landsbygdsutveckling. Vårens förhandling om EU:s jordbrukspolitik resulterade i kraftiga nedskärningar av landsbygdsprogrammet. EU öppnade samtidigt dörren för ökad nationell medfinansiering av denna politik, och det är vad Erlandsson nu pressar på för. Vilket värde Moderaterna sätter på den biologiska mångfalden i ängar och hagar, eller insatser för att minska övergödningen och klimatpåverkan, återstår dock att se. Hittills har de varit lika tysta som de brukar på miljöområdet.

Landsbygdsprogrammet kan dock effektiviseras, särskilt vad gäller de checkar på små belopp som betalas ut för landsbygdsutveckling. Projekten verkar kunna handla om vad som helst. Läs: ”utreda konsekvenser av lokal valuta” och ”öka intresset för att dj:a”! Fokusera i stället på grundläggande infrastruktur som bredbandsutbyggnad, vilket är helt centralt för att skapa likvärdiga förutsättningar för näringslivet i vårt land. Det digitala utanförskapet måste byggas bort. Svajig uppkoppling och dålig mobiltäckning kan få vilken yngling som helst att känna sig bortglömd, och i värsta fall bli mottaglig för missnöjespartiernas lockrop.

Avgörande för om landsbygden mer varaktigt kommer upp på den politiska agendan är hur väl alla de politiska arbetsgrupper som nu gnuggar geniknölarna lyckas koppla landsbygdspolitiken till den givna valfrågan om jobben. Det måste också finnas tydliga partipolitiska konfliktlinjer. Eskilssons förslag avslöjar visserligen sprickor inom alliansen, men för att verkligen lyfta måste mer radikala idéer upp på bordet. Det räcker inte att stuva om inom ramen för EU:s jordbrukspolitik. Sprängkraften finns i maktfrågor som beslutas nationellt. Ska glesbygdskommunerna få större del av vinsterna från vattenkraften, gruvorna, skogen och vindkraftsutbyggnaden?

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.