Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Besinning i chocken enorm styrka för Sverige.

Stockholm förra söndagen.
Stockholm förra söndagen. Foto: Magnus Hallgren

Terrorn försöker välta normaliteten. Att så långt som möjligt hålla fast vid den hjälper demokratin att undvika större problem.

Hur uppkommer ett långvarigt nationellt trauma? Genom bristande krishantering, lyder ett svar.

När Olof Palme mördades schabblade polis och åklagare med utredningen. Arbetet försvårades av tunnelseende, en avgörande vittneskonfrontation underminerades, justitieministerns fjärrstyrning urholkade allmänhetens förtroende.

Konsekvensen blev att ingen dömdes för statsministermordet. Misslyckandet gav näring åt privatspaning och konspirationsteorier.

När Estonia förliste försvårade myndigheternas agerande återigen läkningsprocessen. Den internationella haverikommissionen politiserades genom att Estlands transportminister utsågs till ordförande. Svenska regeringsföreträdare ställde ut löften som de fick backa från. Fartyget skulle först bärgas, sedan övertäckas, för att till sist lämnas i fred på havets botten. De anhöriga kunde inte lita på beskeden som gavs.

Tilliten tog allvarlig skada, alternativa katastrofteorier fick syre.

Efterspelet till tsunamin såg ut att framkalla ett nytt långvarigt trauma, på grund av den senfärdiga offentliga reaktionen. Men tack vare katastrofkommissionens skarpa genomgång och tydliga ansvarsutkrävande dämpades skadan. Förtroendet kom successivt tillbaka, misstron lade sig.

Såren från de senaste decenniernas kriser hade kunnat rivas upp av lastbilsattacken för en dryg vecka sedan. Lyckligtvis ser det inte ut att bli så.

Denna gång reagerade katastrofsystemen så som man kan förvänta sig. Inom några få minuter efter terrordådet var polis och räddningspersonal på plats, visade i veckan DN:s granskning. Polisens nationella insatsstyrka befann sig på Drottninggatan efter cirka 15 minuter. Det dröjde inte länge innan Stockholmsregionens särskilda krisstab började koordinera ett 30-tal myndigheters insatser.

Tunnelbanebilden på den misstänkte gärningsmannen spreds snabbt – och underlättade gripandet i Märsta senare samma dag.

”Det är viktigt att man hittat personen. Det avdramatiserar det hela”, sade tidigare statsministern Ingvar Carlsson när han medverkade på S-kongressen förra helgen.

Efterspelet till lastbilsattentatet har väckt hopp i bedrövelsen.

Han har rätt. Precis som efter mordet på Anna Lindh betyder det mycket att den misstänkte är gripen. Rättsstatens maskineri kan löpa på, det blir möjligt att börja återgå till vardagen och känslan av normalitet.

Den stora manifestationen i Stockholm förra söndagen uttryckte just detta: vi viker oss inte, vi tänker fortsätta att leva i en öppen stad.

Eftersom terrorns själva idé är att välta denna normalitet, har efterspelet till lastbilsattentatet väckt hopp i bedrövelsen.

De flesta har hållit huvudet kallt och fokuserat på det viktigaste: att ge stöd till offren, att försöka lagföra de skyldiga, att visa enad demokratisk front mot terrorn.

Om Sverige håller fast vid denna kurs behöver inte attentatet utvecklas till ett långvarigt trauma. Det kan i stället hanteras av polis, åklagare och domstolar enligt regelboken, och på ett sätt som inger förtroende.

Denna besinning mitt i chocken är en enorm styrka för den svenska demokratin. Det utesluter inte att staten kan behöva stärka skyddet mot terror, bland annat genom lagändringar och resurstillskott. Men det bör i så fall ske lugnt och metodiskt, där avvägningen mellan olika legitima intressen prövas noga.

Efter 11 september 2001 begicks ett antal ödesdigra misstag i såväl USA som EU, eftersom beslut fattades i en stämning som piskats upp av rädsla och oro.

DN:s tidigare politiske redaktör Niklas Ekdal, som jag arbetade med under tiden efter 11 september, påminner i ett inlägg på Facebook om ett mörkt facit från de åren: olaglig tortyr, internering och krig som ökade hotet från terroristerna.

Även Sverige gled med i grupptänkandet. Under förnedrande former skickades två män från Bromma flygplats till förväntad tortyr i Egypten. Grundläggande rättsprinciper sattes ur spel när Sverige ville bistå CIA:s ljusskygga operation.

Terrorhotet är på riktigt och ska uppmärksammas. Det finns saker som måste bli bättre i bekämpningen. Men vi behöver, som Niklas Ekdal påpekar, också förstå att det öppna samhället är en tacksam måltavla för terrorister – just därför att det är ett öppet samhälle.

Om vi inte vill ändra på det måste vi fortsätta att hålla huvudet kallt och värna vår demokratis grundläggande principer. Särskilt när dessa är satta under press.

Även länder som rusat i repressiv riktning hemsöks av terror – tänk på Turkiet och Ryssland – vilket påminner om att det inte går att skapa ett heltäckande skydd.

Attentaten i Europa det senaste året är knappast ett uttryck för styrka hos IS. De är snarare en följd av att nätverket fått problem i Irak och Syrien, och nu försöker slå tillbaka genom att uppmuntra europeiska sympatisörer till illdåd.

Det sämsta Europa kan göra är att få den muslimska minoritetsbefolkningen att känna sig utstött och kollektivt skuldbelagd. Det riskerar bara att driva nya anhängare i famnen på de radikala islamisterna.

Globalt sett är de flesta offren för denna typ av terror muslimer. IS vill gärna se en civilisationernas kamp med islam på den ena sidan och kristendom/judendom på den andra, men det är det sista som Europa och USA bör bjuda på.

Terrorn försöker rubba oss. Vi ska bli rädda, osäkra och ge upp vårt sätt att leva.

Sverige har hittills visat sig ha en rejäl motståndskraft mot sådana provokationer. Den besinningen hjälper oss att undvika nya trauman.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.