Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Inte ens Nobelpristagarna har koll på de globala framstegen.

Saknad.
Saknad. Foto: Anna-Lena Wejderman

På 20 år har andelen som lever i extrem fattigdom i världen halverats. Det är en revolution som det talas tyst om. 

Nästan 1 300 prenumeranter kom och lyssnade när DN nyligen ordnade en kväll med tidningens korrespondenter. Jag vet inte vad som överraskade publiken mest, själv fäste jag mig vid när Erik Esbjörnsson, vår medarbetare i Johannesburg, berättade om utvecklingen i Afrika.

Efter allt tal under kvällen om demokratiska bakslag, spända relationer mellan stormakter och risk för krig gav Erik en betydligt ljusare bild av den kontinent han bevakar.

Han berättade att dödstalen i hiv/aids sjunkit dramatiskt sedan 1990-talet, att antalet döda i krig och konflikter minskat, att en försiktig optimism gror i många länder tack vare den ekonomiska utvecklingen.

I lördagens DN rapporterade Erik Esbjörnsson också om kampen mot malaria, som just nu når historiska framgångar. Sedan 2005 har antalet dödsfall i sjukdomen minskat rejält. Det som kanske verkade omöjligt har på kort tid blivit möjligt. Förklaringen stavas tidigare diagnostisering och ökad användning av myggnät. Svårast är det att få till stånd förbättringar i länder där det råder konflikter, som Nigeria och Kongo. Men den övergripande bilden är tydlig: malaria trycks tillbaka.

Under utrikeskvällen kom jag på mig själv med att tänka att Afrika kanske är ett undantag från den bredare utvecklingstrenden i världen. Den tanken fick snabbt omprövas när Ola och Anna Rosling Rönnlund intog scenen.

Ola är son till Hans Rosling, som fram till sin bortgång förra året ägnade all vaken tid åt att folkbilda och missionera om tillståndet i världen. Rosling älskade fakta och hatade ignorans. Han kämpade med att uppdatera vår världsbild, så att den bygger på kunskaper i stället för förutfattade meningar.

Oavsett hur man mäter syns enastående förbättringar, som dessutom inträffat under 2000-talet – men vi verkar inte medvetna om dem.

Tillsammans med sonen Ola och svärdottern Anna skrev Hans Rosling boken ”Factfulness” (Natur & Kultur) strax före sin död. Den har precis getts ut på svenska och visar med överväldigande empiri att förbättringarna i världen inte begränsar sig till Afrika.

Under de senaste 20 åren har andelen som lever i extrem fattigdom halverats, konstaterar Rosling:

”Det är helt revolutionerande. Jag anser det vara den viktigaste förändringen i världen under min livstid. Det är också ett ganska grundläggande faktum om människors liv på jorden”, skriver han.

Så sent som 1997 levde 42 procent av befolkningen i både Indien och Kina i extrem fattigdom. 2017 hade andelen sjunkit till 12 procent i Indien. I Kina föll andelen till 0,7 (!) procent under samma period.

Vad betyder det? Vi talar om historiska förbättringar i närtid. 1997 är inte länge sedan, det är året då jag själv tog studenten. Bara sedan dess har 270 miljoner människor i Indien och drygt en halv miljard i Kina kunnat lämna misären och röra sig mot något som liknar anständiga förhållanden. Betydligt färre barn dör av sjukdomar. Föräldrarna kan börja köpa mat och har råd med gasspis för att värma upp födan – då kan barnen gå i skola i stället för att samla ved på dagarna. 

Vi svenskar vill gärna tro att vi har bra koll på utvecklingen internationellt. Vi tar snabbt till oss av nya fakta. I ”Factfulness” redovisar Rosling kunskapsmätningar från hela världen som visar att svenskar är som de flesta andra – ganska dåligt pålästa om global utveckling.

Ta den extrema fattigdomen. När människor får frågan om utvecklingen under de senaste 20 åren och ges tre svarsalternativ är det bara en liten minoritet som svarar rätt – att fattigdomen halverats. I Sverige är andelen med korrekt svar 25 procent.

Vanföreställningarna begränsar sig inte till ett område. Kunskapsluckorna är genomgående. Några fler exempel: de flesta vet inte att 88 procent av världens barn numera vaccineras mot någon sjukdom vid ett års ålder, eller att 80 procent av människor i världen har viss tillgång till elektricitet, eller att medellivslängden globalt nått i genomsnitt 70 år, eller att majoriteten av världens befolkning numera bor i medelinkomstländer.

Oavsett hur man mäter syns enastående förbättringar, som dessutom inträffat under 2000-talet – men vi verkar inte medvetna om dem.

Kunskapsluckorna tycks inte handla om politisk uppfattning eller utbildningsnivå. Mönstret syns överallt och visar sig även när Nobelpristagare får fylla i Roslings kunskapsfrågor.

Vi i medierna får oss en släng av sleven, eftersom journalistiken tenderar att lyfta fram det dramatiska och negativa. En god nyhet har svårare att bli en toppnyhet, förbättringar ges inte samma vikt som försämringar.

Men journalistiken speglar djupare instinkter hos människan.

En av ”Factfulness” stora förtjänster är att boken försöker få oss alla att bli mer ödmjuka och inse våra begränsningar när vi tolkar skeenden. Hjärnan tenderar att dra förhastade slutsatser, konstaterar Rosling, eftersom denna förmåga under evolutionen hjälpt oss att undvika omedelbara faror.

Det finns skäl till att vi dras till skvaller och dramatiska berättelser. Det är ingen slump att vi har ett begär efter socker och fett.

Under lång tid handlade dessa mekanismer om att överleva.

I dagens värld är behoven annorlunda. Om vi vet att vår hjärna är snabbtänkt och har ett sug efter dramatik, hjälper det oss att kontrollera intaget av nya signaler. Världsbilden kan då bli mer nyanserad, mer faktabaserad.

Allt är inte positivt just nu. Risken för allvarliga konflikter är överhängande, demokratin utmanas i Europa, auktoritära ledare har på senare år nått framgångar på många håll. Men det mesta är faktiskt bättre än vi tror. Ja, till och med mycket bättre.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.