Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Orkar vi hålla flera tankar i huvudet samtidigt?

Stefan Löfven och Ulf Kristersson.
Stefan Löfven och Ulf Kristersson. Other: Fredrik Sandberg/TT/Magnus Pehrsson

Samtidigt som den svenska jobbstatistiken slår nytt rekord för 2000-talet, skakas Sverige av en grövre typ av brottslighet. På tröskeln till valrörelsen behövs det, mer än ­någonsin, utrymme för gråskalor.

Följer du nyheter noga? Då vet du hur det känns att kastas mellan hopp och förtvivlan.

Ian Bremmer, en skicklig analytiker av global utveckling, twittrade nyligen om de enorma framsteg som sker runt om i världen, ofta i skymundan. Varje dag lyfts 217 000 människor ur extrem fattigdom, 325 000 får tillgång till ­elektricitet och ytterligare 300 000 kan dricka rent vatten.

Ur detta perspektiv lever vi just nu i en av mänsklighetens bästa perioder, som svensken Hans Rosling skulle ha sagt.

Eller så gör vi inte det. För bara någon vecka sedan skrev samme Ian Bremmer om aktuella internationella risker, och konstaterade då dystopiskt: ”Under de 20 år som vi gjort dessa analyser har den globala miljön haft sina upp- och nedgångar. Men om vi skulle välja ett år då en stor, oväntad kris kan inträffa – den geopolitiska motsvarigheten till den finansiella härdsmältan 2008 – så blir det nog 2018. Beklagar.”

Känslan av att åka i en politisk berg- och dalbana är lika mycket global som nationell. De tvära kasten avlöser varandra, de mörka rapporterna paras med riktigt goda nyheter.

Denna vecka har inte varit något undantag. Hemma i Sverige meddelade Arbetsförmedlingen att arbetslös­heten fortsätter att sjunka bland såväl inrikes som utrikes födda. De senaste tre åren har sysselsättningen stärkts med ungefär 250 000 personer, enligt Statistiska centralbyrån SCB:s senaste arbetskraftsundersökning. Under samma period har andelen sysselsatta stigit och ligger nu på rekordhöga 68 procent av samtliga i åldern 15 till 74 år. Det är den högsta uppmätta andelen under hela 2000-talet. Sysselsättningsgraden bland utrikesfödda är markant lägre, men har växt snabbare än bland inrikes­födda de senaste åren – från cirka 59 till 62 procent bara sedan 2014. I ett tioårsperspektiv är utvecklingen ännu mer gynnsam, enligt SCB:s siffror.

Det är inte vad vi brukar höra i debatten. Men i jobbstatistiken syns den positiva utvecklingen mycket tydligt.

Så vi lever i den bästa av tider? Inte riktigt. På bara tio dagar har stadsdelen Rinkeby i västra Stockholm drabbats hårt av det dödliga våld som följer i de kriminella gängkrigens spår. Tre skottlossningar – två döda.

Förra helgen detonerade en handgranat vid tunnelbanan i Vårby gård. En man dödades, en kvinna skadades. Det finns fler aktuella exempel.

I dagens DN berättar Måns Mosesson om hur skjutningar och gäng­kriminalitet spiller över på grupper vars uppdrag är att rädda liv. På akutmottagningen i centrala Malmö vittnar vårdanställda i frontlinjen om ett nytt slags hotbild, mitt i deras vardag. Om hur de döljer sina namnbrickor av rädsla för våld. Om hur nationella insatsstyrkan kallades in för att freda sjukhuset. Om hur oro spritt sig på en plats där det ska råda trygghet och förutsättningar för vård.

Hur representativ är Malmöakuten för Sverige? Det är vanskligt att dra generella slutsatser från det kanske värsta exemplet, men klart är att samhällets stöttepelare drabbats av grövre hot de senaste åren.

Måns Mosesson har ägnat ett par månader åt att skildra denna vardag. Hans starka reportage kommer att publiceras den närmaste tiden.

Sverige står på tröskeln till ett riksdagsval, och frågan som många väljare kommer att ställa sig är om utvecklingen i landet går åt rätt eller fel håll.

I sociala mediers filterbubblor finns redan entydiga svar på den frågan, särskilt bland dem som konsekvent sprider ett enda slags budskap med en tydlig vinkel. Sverige är antingen helvetet eller paradiset – ofta beroende på om man gillar den nuvarande rege­r­ingen eller ej.

Journalistikens roll i den kommande valrörelsen måste vara att erbjuda en mångfald av perspektiv och infallsvinklar, att granska olika typer av frågor förutsättningslöst.

Den rollen har blivit mer omstridd. Av en global mätning från undersökningsföretaget Pew framgår det att människor runt om i världen värdesätter opartisk nyhetsjournalistik. I Sverige svarar 78 procent av de tillfrågade att nyhetsmedierna gör ett korrekt jobb, vilket internationellt är en hög siffra. Samtidigt visar samma aktuella undersökning att förtroendet påverkas av den egna politiska uppfattningen. Den som sympatiserar med regeringen tenderar att ha en mer positiv uppfattning om landets nyhetsförmedling än den som stödjer oppositionen.

Polariseringen i västvärlden har spätt på problemet. Sociala medier, med Facebook i spetsen, har med sin gilla- och delningskultur försämrat förutsättningarna för att olika verkligheter och åsikter får mötas på samma demokratiska torg. Kanske var det därför som vd:n och grundaren Mark Zuckerberg i veckan meddelade att Facebook förändrar sitt system så att nyheter och därigenom politik kommer att synas mindre på plattformen framöver.

– Vi känner ett ansvar för att våra tjänster inte bara är roliga att använda, utan också är bra för människors välbefinnande, motiverade han beslutet. Underförstått: Facebook i sin nuvarande form får människor att må dåligt. Bolagets chef i Sverige gick så långt som att uppmana sina följare att göra sig själva ”en tjänst och ladda ned en nyhetsapp från en publicist du litar på, så du inte missar viktiga nyheter framöver”.

Efter fiaskot i det amerikanska presidentvalet, där Facebook lät sig manipuleras, tycks FB hellre vilja ägna sig åt gulliga bilder på katter och snälla meddelanden mellan vänner än de stora samhällsfrågorna.

Om detta leder till att den svenska valrörelsen får en allsidig belysning återstår att se.

Vår tid är varken paradis eller helvete. Det behövs, mer än någonsin, utrymme för gråskalor och nyfiket undersökande av såväl framgångar som problem.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.