Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Släpp fram Europatåget nu, inte 2040

Lättare för tåget att ta färjan än bron.
Lättare för tåget att ta färjan än bron. Foto: Anders Hansson

På 2000-talet har det blivit svårare att ta tåget till kontinenten, trots flera nya broar och ytterligare spår. Problemet går att lösa utan stora investeringar.

Nyligen kom ett pressmeddelande från SJ. Det meddelade glatt att resandet med nattåg har ökat kraftigt de senaste fem åren. På sträckan Malmö–Stockholm är beläggningen omkring 100 procent bättre, mot Narvik handlar det om en ökning med 25 procent. SJ satsar därför 150 miljoner kronor på att rusta upp sina sov- och liggvagnar, berättar bolaget.

I pressmeddelandet låter beslutet som en självklarhet. Sanningen är att SJ för inte länge sedan ville lägga ned nattåget mellan Stockholm och Malmö. Om det inte varit för alla protester, och ett intrikat förhandlingsspel där SJ drog vinstlotten i och med att regeringen sa ja till direktupphandling utan anbudsstrider, hade det knappast funnits några tåg att renovera.

DN berättar i dag på nyhetsplats om det växande intresset för att ta tåget på utlandssemestern, inte minst på grund av miljöskäl.

Tack vare internet har det länge varit enkelt att planera sådana resor. I alla fall i teorin. I praktiken har nationella operatörer likt SJ gjort det svårare och svårare att färdas på räls till kontinenten.

Från Stockholm är sådana nattåg sedan länge nedlagda. SJ säljer inte utlandsresor. Och den som börjar planera en färd i riktning mot Medel­havet upptäcker snabbt att resan ställer krav på mängder av byten och separata platsbiljetter. Det går att ta tåget. Men det verkar inte som om operatörerna vill att man ska åka med dem. Och detta trots att det finns en växande efterfrågan.

För några veckor sedan undersökte jag tillsammans med tågentreprenören Mats Nyblom om det skulle vara möjligt att chartra ett nattåg från Sverige till kontinenten. DN ordnar sedan flera år författarkryssningar på Östersjön för våra läsare. Varför skulle vi inte kunna göra motsvarande med tåg?

Det visade sig vara komplicerat. Till slut hittade vi en privat operatör i Tyskland som köpt upp 30 år gamla vagnar från tyska DB och schweiziska SBB. De var beredda att göra jobbet. Men tro inte att frågan var löst med det.

Jag tänkte i min enfald att broarna över Öresund och Stora Bält skulle göra Europaresan enklare jämfört med på 1900-talet, då man behövde ta färjorna Helsingborg–Helsingör och Rödby–Puttgarden för att komma till Tyskland. Inte alls.

Trots att EU har en gemensam marknad med fri rörlighet för varor, tjänster och människor är tågresandet mycket nationellt och fullt av gränshinder.

Danmark är ett av de svåraste länderna att ta sig igenom, eftersom man elektrifierade sin järnväg sent och har ett annat spänningssystem än Sverige­ och Tyskland. Signal- och radio­systemen är också annorlunda. Bara vissa specialbyggda lok kan ta sig över Öresundsbron, eftersom skiftena för alla system sker på olika platser under gränsövergången.

Om spänningsbytet i stället inträffat en bit in på land i antingen Danmark eller Sverige hade det var enkelt att ordna med ett lokbyte. Nu är det ytterst få persontåg som kan utnyttja bron, i praktiken bara några specialbyggda X2000 och de så kallade Öresunds­tågen.

Det privata tyska tågbolaget berättade att det är ”sehr kompliziert” att ta sig in i Danmark, nästan lika svårt som att köra i det protektionistiska Frankrike. Känslan är att statliga DSB inte vill ha utländska besök, särskilt inte från Tyskland. Deras rekommendation var därför att ta färjan mellan Trelleborg och tyska Sassnitz och hoppa över Danmark.

Men det handlar inte bara om trilskande danskar. Tågentreprenören Mats Nyblom säger att Sverige inte har så mycket att yvas för. SJ vill inte heller ha konkurrens. När Nyblom nyligen startade ett uppstickarbolag som erbjuder lågprisresor mellan Linköping och Stockholm med SL:s gamla pendeltåg, ville SJ inte släppa in företaget i sin försäljningsportal på internet. Och Trafikverket tar lång tid på sig att ge klartecken för tidtabeller, trots att det finns gott om ledig spårkapacitet.

Den europeiska järnvägsmarknaden är allt annat än europeisk. Varje land har egna operatörslicenser och säkerhetsbestämmelser. Lokförare ska kunna kommunicera på lokala språk. Enligt lag måste varannan natt tillbringas på bostadsorten, vilket försvårar nyetableringar i branschen.

I dag är det svårare att ta tåget utomlands än det var under 1900-talet, trots att land- och broförbindelser finns hela vägen till Tyskland.

Och givetvis tycker enskilda stater att det egna systemet är överlägset alla andras.

De traditionella nationella tågoperatörerna är samtidigt nöjda, så länge de behåller kontrollen över sin egen marknad. Deras intresse för att integrera Europa är mycket begränsat.

Flyget växte fram i en sådan skyddad­ miljö. Men på 1990-talet kom av­regleringen. Om luftfarten fortsatt att styras på samma nationalistiska sätt hade det i dag aldrig funnits så många val­möjligheter och låga priser för ­konsumenterna.

I den svenska debatten är det just nu mycket fokus på höghastighetståg. Det talas visionärt om snabba förbindelser till Hamburg. På sikt (20 år?) skulle dessa kunna föras samman med den höghastighetskorridor som planerar att löpa hela vägen mot Italien. Det är utmärkt att vara visionär, men varför inte börja med att utnyttja den infrastruktur som finns?

Vill vi ha tåg till kontinenten via Danmark kan svenska staten redan nu starta en upphandling av såväl dag- som nattåg till exempelvis Hamburg. Det kommer förmodligen att kosta en del i början, innan marknaden hunnit etablera sig, men det är bara en fråga om politisk vilja.

I dag är det svårare att ta tåget utomlands än det var under 1900-talet, trots att land- och broförbindelser finns hela vägen till Tyskland.

Med nuvarande politiska låsningar är risken att vi måste vänta till 2040 innan någon tar bort hindren för en utlandsresa med tåg.

Läs mer: Tips inför tågresan utomlands 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.