Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Varför blir svenskar vuxna så sent?

Numera en evighet från gymnasiet till arbetslivet.
Numera en evighet från gymnasiet till arbetslivet. Foto: Björn Röhsman

Det är bra att människor ges rätt att arbeta till 69 år. Men minst lika viktigt är att vi börjar arbeta vid 25 snarare än 30.

Det var ett tillfälle då Fredrik Reinfeldt stack ut hakan. I en intervju med DN:s Ewa Stenberg valde statsministern att öppna för ett arbetsliv som sträcker sig till 75.

Året var 2012. Reaktionen blev häftig.

Förespråkar Moderaterna kraftigt höjd pensionsålder? Förstår inte landets statsminister hur svenskar mår efter ett långt yrkesliv? Ungefär så lät det.

När det värsta dammet lagt sig kunde en mer nyanserad diskussion föras. Nej, Reinfeldt ville inte tvinga alla att jobba till 75. Nej, det passar inte samtliga att arbeta efter 65. Men många kanske skulle kunna och vilja stanna kvar längre än i dag. Och en sådan utveckling skulle dessutom vara mycket positiv för samhällsekonomin.

I veckan rapporterade DN att regeringen och alliansen tycks vara överens om att ta steg i just den riktningen. Det skissas på ett förslag om att höja den lägsta pensionstidpunkten från 61 till 63, vilket är åldern då allmän pension kan tas ut. Samtidigt skulle gränsen då anställningsskyddet upphör att gälla höjas från 67 till 69. Förhoppningen är att pensionen därmed skjuts upp med ett par år.

Förslaget rimmar väl med att vi lever längre och är friskare. Ekonomerna har under lång tid tryckt på för att vi måste förlänga arbetslivet. De demografiska trenderna är tydliga: Sverige har en växande grupp äldre som ska försörjas av dem som jobbar. Statistiska centralbyrån, SCB, räknade för några år sedan ut att 600 000 fler svenskar måste arbeta år 2030, om pengarna ska räcka lika långt som i dag.

Det kan åstadkommas på olika sätt. Just nu är pensionsåldern i fokus, de senaste åren har utlandsföddas sysselsättning fått stor uppmärksamhet, eftersom den är lägre än inföddas.

Båda frågorna är avgörande. Men för att pengarna ska räcka för såväl den enskilde som för samhället i stort betyder det också mycket när i livet vi tar de första stegen in på arbetsmarknaden.

Samtidigt som vi talar om att höja pensionsåldern med ett par år, har svenska ungdomar senarelagt sin start i arbetslivet med 7–10 år.

Man kan förlänga yrkeslivet genom att höja pensionsåldern. Men det totala antalet arbetade år ökar också om vi börjar tidigare.

Det låter som en självklarhet, och är en självklarhet, men i debatten behandlas inte frågan som en självklarhet.

Och detta trots att det skett stora förändringar på området under det senaste kvartsseklet.

1990 var den så kallade etableringsåldern på svensk arbetsmarknad 21 år för män och 20 år för kvinnor. SCB brukar uppskatta etablering som att 75 procent av en årskull är sysselsatt.

20 år senare, 2010, hade inträdet på arbetsmarknaden förskjutits kraftigt uppåt. För män till cirka 28 år och för kvinnor till drygt 30. Enligt SCB har nivåerna varit oförändrade sedan dess.

Samtidigt som vi talar om att höja pensionsåldern med ett par år, har alltså svenska ungdomar senarelagt sin start i arbetslivet med 7–10 år.

Vad är det som har hänt?

Flera faktorer samverkar. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet gjorde det svårt för unga att få jobb efter gymnasiet. Många valde i stället att studera. Parallellt skedde en historisk utbyggnad av den högre utbildningen i Sverige. I varje årskull steg andelen som studerade på universitet och högskolor.

I dag är var fjärde i Sverige högutbildad – 1990 handlade det om var tionde person. Bland de yngre syns denna historiska förändring än mer tydligt.

När fler läser vidare efter gymnasiet försenas starten i arbetslivet. Men att den ska skjutas upp med 7–10 år vittnar om att något annat också inträffat. Så länge pågår inte en normal utbildning.

Vuxenlivet har generellt senarelagts i Sverige, det syns också i statistiken över barnafödande. I dag är den genomsnittliga förstagångsmamman 29 år och förstagångspappan över 31, en ökning med ungefär 3 år sedan 1990. Allt börjar senare.

När SCB räknar på vad ett tidigare inträde i arbetslivet skulle få för samhällsekonomiska konsekvenser, så är effekterna inte lika positiva som om fler av dem som nu närmar sig pension skulle jobba längre. Skälet är demografiskt – det finns många fler äldre än yngre i Sverige. Därför påverkas samhällsekonomin på kort sikt mer om de äldre fortsätter att arbeta.

Men perspektivet är för snävt, och de två grupperna behöver inte ställas mot varandra. Det har ett stort värde för den enskilde att snabbt få in en fot på arbetsmarknaden. Det skapar erfarenheter, sociala nätverk och gör det möjligt att testa olika yrken. Självkänslan stärks, det betyder mycket att kunna stå på egna ben, risken för framtida arbetslöshet minskar. Den som börjar arbeta vid 30 har svårt att hinna ikapp den som började vid 23.

Regeringen och alliansen får gärna göra det möjligt att fortsätta arbeta till 69, men de borde också sätta ljuset på varför vi skjutit upp vuxenlivet i Sverige – och vad vi ska göra åt det.

Kan det totala antalet skolår kortas, genom att minska några veckor på sommarlovet? Varför inte premiera dem som tar sin universitetsexamen på utsatt tid? Vad sägs om att skriva av denna grupps studielån?

Den framtida pensionen blir redan i dag lägre för den som börjar arbeta senare – vilket få unga tänker på – men det gäller bara i det allmänna systemet. Premier till tjänstepension betalas ofta in först efter att den anställde fyllt 25 år. Det skulle också kunna förändras.

Fredrik Reinfeldt var före sin tid i synen på arbetslivet. Men han talade mest om de äldre.

Det är mellan 20 och 30 som mycket avgörs.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.