Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Status inte bara lön

Lärarrekrytering: Så lockas fler toppstudenter.

I förra veckan presenterade akademikerfacket Saco en undersökning som visar att det inte är lönsamt att utbilda sig till lärare. En person som efter gymnasieexamen direkt börjar arbeta kommer vid pensioneringen att ha en sammanlagd inkomst som är högre än den som först går lärarutbildningen och sedan arbetar som lärare. Det är inte konstigt att söktrycket till lärarhögskolan är lågt och att det räcker med mediokra betyg för att bli antagen.

Samtidigt är inte en hög lön allt. En ofta uppmärksammad rapport från konsultföretaget McKinsey drar två viktiga slutsatser. Dels att de länder vars skola är bäst är de som klarar av att attrahera högpresterande studenter till läraryrket, dels att de som lyckas med det visserligen betalar bra, men inte jättebra, löner.

Finland, som ständigt gör bra ifrån sig i Pisa-undersökningen och ofta nämns som ett gott exempel i skoldebatten i Sverige, illustrerar de slutsatserna väl. Där går det tio sökande på varje plats på lärarhögskolan och det krävs mycket goda betyg från gymnasiet för att bli antagen. Samtidigt är lönerna i stort sett jämförbara med dem i Sverige. Att utbildningen där lockar toppstudenter beror inte på att de får bra betalt när de är klara, utan på att yrkets status är högre än lönen.

I tisdags aviserade Jan Björklund att han vill utreda två förslag – fler karriärsteg och ett lämplighetsprov till lärarprogrammet – som syftar just till att höja läraryrkets status. Fler karriärsteg innebär i det här fallet fler lektorstjänster, för vilka det krävs forskarutbildning, och en ny titel, huvudlärare, för mer kvalificerade lärare.

Det är ett intressant förslag. Alltför ofta leder vägen uppåt bort från undervisningen till administrativa poster. Bättre möjligheter att klättra i en roll där man får fortsätta i klassrummet kan göra yrket mer attraktivt.

Ett lämplighetsprov kommer i första hand att fungera som en kvalitetssäkring för att hålla personer som är olämpliga borta från yrket. På lite längre sikt kan det öka statusen på den lärarlegitimation som riksdagen klubbade tidigare i våras.

En legitimation i sig har förmodligen en begränsad effekt på yrkets status. I och med att den gör det svårare att anställa obehöriga lärare kan den visserligen pressa upp lönerna för dem som har den. Samtidigt är det svårt att se att den kan föra med sig någon särskilt hög status så länge det är lika enkelt att komma in på lärarutbildningen som i dag. Om lämplighetsprovet gör det tuffare att bli antagen kan det öka legitimationens värde. Det är mer prestige i att göra det som är svårt.

För att öka prestigen kan det dessutom vara värt att blicka utanför Sverige för alternativ. Teach for America (TFA) i USA erbjuder en modell för att attrahera högpresterande studenter. TFA är en icke-vinstdrivande organisation som rekryterar studenter som läser på topp- universitet – Harvard, Yale, Princeton – men som inte läser till lärare.

De som anställs binder sig att arbeta i åtminstone två år och de placeras ofta på skolor i socialt utsatta områden. Under sommaren innan de börjar arbeta – och på sidan om medan de arbetar – läser de in en lärarexamen. TFA har dessutom ett nära samarbete med näringslivet och de som efter två år väljer att inte fortsätta som lärare är mycket attraktiva på arbetsmarknaden. Programmet är extremt populärt och antagningsprocessen stentuff.

Teach for America är inte en lösning på alla problem som finns i det amerikanska utbildningssystemet. Endast 0,2 procent av lärarna i USA har anställts genom programmet. Men TFA har inneburit en väg in i yrket för ambitiösa studenter som annars inte skulle ha gett det en tanke.

Många av dem som TFA antar fortsätter som lärare och de som inte gör det går vidare till andra karriärer med en större respekt för läraryrket. Ett Teach for Sweden, som rekryterar studenter från skolor som till exempel KTH och Chalmers, skulle kunna fylla en liknande roll.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.