Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Varning för ny dna-vurm

Genetik är inte längre bara till för specialister. Nu kommer ”dna für alle”. Det nyfrälsta tonfallet riskerar att leda in i en grumlig tankevärld.

Mannen bredvid henne sover med halvöppen mun, när hon försiktigt sticker in bomullspinnen och stryker den mot insidan av hans kind. Så där, nu är det bara att försluta förpackningen kring provet och lägga det på brevlådan i laboratoriets förtryckta kuvert.

Dna är inte längre bara för specialister. En privat genomrevolution är här. Det håller på att bli så billigt och enkelt att beställa hem en individs fulla genomsekvens på posten att var och en kan göra det. Svaret kommer på några veckor, och kostar snart inte mer än tusen dollar.

Nu kommer ”dna für alle”. De lättillgängliga gentesterna förutspås innebära en revolution för hur vi ser på oss själva, våra barn – och våra partner. Lone Frank, en dansk vetenskapsjournalist, lägger entusiastiskt fram budskapet under ett föredrag om sin bok ”Mina vackra gener”. Vi har fått ett nytt redskap för att förstå, säger hon. Alla kan nu ta reda på sina genetiska förutsättningar och sina risker för ärftliga sjukdomar.

Hon liknar det vid att syna vilken hand med kort man fått i kortspel. Sedan kan vi alla välja att spela olika.

Jag ser för mig hur taktikspelare i en snar framtid flockas på exklusiva dejtningssajter där endast dna-certifierade personer får vara med. Lämpliga föräldrar matchas ihop och en perfekt partner med just den genetiska profil och friskhetsfaktor som efterfrågas kan plockas fram. Sitt eget dna är ju svårt att ändra på. Det man kan påverka är valet av den andra föräldern.

Under nazismens 1930-tal ansågs det att staten borde övervaka människor ungefär som vid husdjursavel. Genom eugenik skulle de önskvärda uppmuntras att fortplanta sig och de mindre önskvärda rensas ut. Nu kan det låta som om alla snart för en överkomlig slant kommer att sköta den saken själva, i sitt eget liv. Och kvinnor med stort kontrollbehov kan börja topsa sina manliga bekanta i jakt på den genetiskt bästa pappan.

I SVT:s Nobelsändning ”Genetiken 50 år” häromkvällen lät det dock annorlunda. Genforskningen har gett nya fantastiska kunskaper och otroliga nya tekniker har tagits fram. Men det finns fortfarande många underliggande mekanismer kvar som vetenskapen ännu inte har förstått. Dna-tester blir allt enklare och billigare. Många kommer i framtiden att ha sin egen genuppsättning hemma. Det kommer att vara väldigt trendigt ett tag. Men frågan är hur länge. Arvsmassan innehåller mycket komplicerad information och det krävs utbildning, en gedigen bakgrund för att förstå hur gener fungerar.

Men denna höst har det också hållits föredrag om hur man använder sitt dna-test i släktforskning. Det nyfrälsta tonfallet, med mycket lite plats för distans och eftertanke, känns igen även här. Komplicerade data populariseras så att de går hem i stugorna. Men vad händer när naturvetenskaplig spetsforskning beskrivs med vardagsord som ”släkt”, ”folk”, ”folkvandring” och ”svensk”? Ord som egentligen inte alls är lämpade för den komplexa verklighet som dna-forskningen handlar om. Det uppstår språkfel och tankefällor.

Ta bara det lilla ordet ”släkt”. Det upprepas som ett mantra när Genealogiska föreningen inbjuder till en heldag om dna. Här är man euforisk över att ha fått ett nytt och kraftfullt släktforskningsverktyg att jobba med. Okända stamfäder framträder i dna-test, och det blir rena julafton för luttrade släktforskare, som på det sättet finner nya kopplingar mellan redan kända släkter. Diagram visas över personer med ”gener från Ångermanland” (fastän alla människor från början är från Afrika).

Publiken uppmanas att undersöka svenskheten i sina gener genom att lägga upp sina dna-testresultat på webbplatsen Family tree DNA. Men man får bara ha med sina släktdata där, i det så kallade Sverigeprojektet, om ens äldsta kända förfader eller förmoder har svenskt ursprung. Det vill säga ett släktskap med Sverige som kan beläggas antingen genom ett fäderneärvt Y-dna eller ett mitokondrie-dna från mors sida, eller ett autosomalt test som visar släktskap upp till tio generationer tillbaka.

Släkt. Ordet frammanar bilden av ett släktträd med tydlig stam. Men den som ser sig om upptäcker att det är en gigantisk trädkrona som förgrenar sig alldeles väldeliga bakåt. Den liknar mest en stjärnhimmel. En himmel där stjärnornas antal fördubblas för varje ny generation. Alla har två föräldrar och fyra mor- och farföräldrar. Antalet förfäder ökar sedan snabbt. På fem hundra år har det blivit över ett hundra tusen personer i rakt nedstigande led.

Backar man ytterligare till medeltidens 1200-tal så har förmödrarna och förfäderna blivit tiotals miljoner. Bland dna-släktforskare talar man ändå om dem som släkt. Säger att dna kan visa anor tillbaka till Willhelm Erövraren som invaderade England år 1066. Och att kung Rurik, som på 800-talet grundade det ryska riket, har sentida släktingarna Andersson i Motala och Östlund i Köping.

Birger Jarls dna från 1200-talet har också samlats in vid gravöppning. Men ännu har inga levande släktingar till honom eller hans son Magnus Ladulås hittats. Om de skulle dyka upp i något dna-test framöver, blir de kanske hårdvaluta inom framtida dna-dejtning. För ni minns väl hur Anders Behring Breivik – i sitt kusliga krig för att rädda den äkta norskheten – sa att man bäst skulle leda Norge? Genom att utse en ättling till medeltidskungen Harald Hårfagre, som man skulle leta rätt på med dna-prov.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.