Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/kontroll-av-skolor-ar-battre-an-forbud/

Ledare

Kontroll av skolor är bättre än förbud

Sista kapitlet är sämst: Lars Arrhenius och Anna Ekström med utredningen. Foto: Marko Säävälä/TT

DN 9/1 2020. Utredningen om konfessionella skolor kommer med bra förslag men drar ändå fel slutsats. Det har nämligen förbudsivrande politiker bestämt.

Den svenska skolan har flera stora problem. Trots uppgången i den senaste Pisamätningen råder stora tvivel om huruvida eleverna lär sig tillräckligt mycket.

Deras frånvaro är stor, vilket senast redovisades på onsdagens DN Debatt. 16 procent av grundskoleeleverna når inte gymnasiebehörighet, bara sju av tio tar sedan enligt SCB examen från gymnasiet. Regelbundet hör vi dessutom rapporter om bristande studiero och ordningsproblem i klassrum och korridorer.

Så åt vad ägnar sig regeringen och januariavtalets parter? Att försvåra tillvaron för de konfessionella skolor där 1 procent av Sveriges grundskoleelever går.

På onsdagen presenterades ”Nya regler för skolor med konfessionell inriktning” för utbildningsminister Anna Ekström (S). Det var en utredning som redan hade sina förutsättningar definierade: att lägga fram ett förslag om ett stopp för nyetablering av konfessionella skolor. 

Bara nyetablering? Varför inte ett förbud, om nu dessa skolor är så dåliga att vi till varje pris inte ska få fler? För att bevekelsegrunderna inte handlar om fakta utan signalpolitik. 

Socialdemokraterna, liksom Vänsterpartiet, har av princip innerligt svårt för friskolor i allmänhet och konfessionella sådana i synnerhet – skolor som inte styrs av politiker är en styggelse. Vad Miljöpartiet tycker vet ingen människa. Liberalerna slet med en svår intern debatt men bestämde att det var dags att markera mot islam – det var de som kom på den folkpartistiska idén med etableringsstopp snarare än förbud.

Men trots det uttryckliga kravet att leverera ett sådant stopp verkar inte utredaren, juristen Lars Arrhenius, nå ända fram. Orsaken är att Europakonventionen ställer andra krav, till exempel att det är föräldrar, inte politiker, som ska ha ansvar för barnens religiösa (eller ickereligiösa) fostran. En rimlig liberal princip. Om det svenska förslaget lyckas runda Europadomstolen återstår att se.

Jaga avarterna med blåslampa, oavsett om dessa har privata eller offentliga huvudmän.

Utredningen gör större nytta på andra områden. Den föreslår till exempel tydligare krav på skolornas huvudmän. De får inte ”motarbeta det demokratiska styrelseskicket”, till exempel genom att uppmana eleverna att inte rösta eller misstänkas för våldsbejakande extremism. De får inte diskriminera eller bryta mot principen om allas lika värde.

Och detta är ju en mycket rimligare väg att gå gentemot friskolorna än förbudsstigen. Ja, gentemot alla skolor, även de kommunala skräckexempel som regelbundet får schavottera i medierna. Hårda och tydligare definierade krav, sträng kontroll, sanktioner för den som missköter sig. 

Jaga avarterna med blåslampa, oavsett om dessa har privata eller offentliga huvudmän.

I kontrollen ska givetvis också ingå att se till att de konfessionella skolorna inte är propagandainstitut. De ska till punkt och pricka följa läroplanen och inte särbehandla eleverna vare sig efter kön eller andra kriterier. De konfessionella inslagen ska vara frivilliga.

Utredningen blir som helhet märklig läsning. Den går igenom fenomenet konfessionella skolor, konstaterar att de fungerar rätt bra och lämnar vettiga förslag om hur de kan bli ännu bättre. Den tar upp andra jämförbara länder och slår fast att där finns både konfessionella skolor och fungerande regler.

Så kommer det sista avsnittet: Förslag om etableringsstopp. Inga fler nya skolor, punkt. Klockan ringer, terminen är slut. Det har politikerna bestämt. Det doftar religionsskräck, fördomar och en glödande förbudsiver.