Läckande oljetankar manar till eftertanke - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ledare

Läckande oljetankar manar till eftertanke

Oljeläckage från det grundstötta fartyget Makassar Highway.
Oljeläckage från det grundstötta fartyget Makassar Highway. Foto: Kustbevakningen

DN 31/7 2018. Fartyget Makassar Highway läcker nu olja utanför Västervik och Valdemarsvik, vilket hotar kust och djurliv. En påminnelse om Östersjöns sårbarhet.

Hur trygga systemen än blir kommer de aldrig att bli idiotsäkra. Att döma av de initiala rapporterna är detta läxan man kan och bör dra av lastfartyget Makassar Highways grundstötning. Från tankarna läcker nu tonvis med olja som hotar kuster och djurliv i Västervik och Valdemarsvik, efter att fartyget körts på grund av en styrman som misstänks ha varit berusad och uppges ha valt en kustnära rutt för att personalen ville ha täckning för sina mobiltelefoner.  

Det manar till eftertanke att medan tekniska framsteg på det hela taget gjort navigering av stora fartyg betydligt tryggare, så kan samma framsteg också invagga oss i falsk säkerhet. I Tjusts skärgård krockade Generation Uppkopplad med verkligheten. Händer det igen kan konsekvenserna bli betydligt värre.

Oljeutsläppen i havet är på många sätt en miljömässig framgångshistoria. Fartygens oljeutsläpp låg globalt sett på omkring 314 000 ton per år på 1970-talet, för att på 2000-talet ha minskat till 21 000 ton per år. Fartyg med dubbla skrov, enkelriktad trafik i riskabla farleder och GPS-navigering är viktiga faktorer, liksom övervakning av lagar mot exempelvis rengöring av oljetankar till havs.

På 1970-talet utgjorde oljeutsläppen i havet ett av de främsta exemplen på miljöförstöringen, inte minst när 60 000 alfåglar dog utanför Öland 1976. "Fjättrade vågor rör sig, under sin oljestank, man förhandlar om hur man uppför sig, när hoppet skjuts i sank" skaldade exempelvis Gunder Hägg (sedermera Blå Tåget) i sin svårt ironiska "Östersjövalsen" från 1971; en sång om det futila i att få länderna kring Östersjön att enas om verksamma åtgärder mot miljöförstöringen.

Numera samverkar dessa länder framgångsrikt för att upptäcka och åtgärda oljeutsläpp, sedan 1980-talet bland annat med flygövervakning.  Utsläppen har minskat betydligt i både antal och omfång. När Blå Tåget 1999 skrev en ny version av "Östersjövalsen" var det inte längre tankbåtar som går i kvav på politikens blindskär, utan "kretsloppen". Så kan man också navigera förbi sin tidigare dystopi.

Framstegen är betydande, men de får inte bli en ursäkt för passivitet.

Säkerheten är bättre än någonsin, men insatserna är också större. Det hittills största oljeutsläppet i Östersjön var på 2400 ton. Bara för något år sedan (2016) var det nära att två oljefartyg kolliderade med varandra i Finska viken. I sista stund avvärjdes olyckan när den finska sjöfartens styrcentral fick det större fartyget att avbryta sin gir. Då var de bara en fartygslängd ifrån varandra. Sammanlagt var de lastade med 96 000 ton olja. En del oljetankers som trafikerar Östersjön lastar omkring 100 000 ton.

Naturlivets känslighet finns kvar. Upp till 90 procent av övervintrande fåglar finns i områden som upptar mindre än fem procent av Östersjön. Ett större utsläpp i dessa områden skulle få betydande konsekvenser. Dessutom skadas fåglar av de hundratals olagliga utsläpp som ändå sker årligen också numera. Säkerhetsarbetet behöver därför fortsätta och ny teknik mobiliseras för ännu tryggare sjöfart.

Makassar Highways grundstötning påminner också om Sveriges ansvar i detta. Många miljöåtgärder som diskuteras, från minskade växthusgasutsläpp till plast i haven, avfärdas med att andra länder bär huvudansvaret och borde göra mer. Men för lastfartyg med bilar och bränsle på väg till Sverige genom svenska farleder och ett innanhav som rullar in  mot en så stor del av vårt lands långa kust kan ingen annan förväntas ta huvudansvaret.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.