Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 13:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lan-ar-battre-an-bidrag-i-europa/

Svensk politik

Rena gåvor i euro är dålig coronamedicin

Håll i plånboken, Angela Merkel.
Håll i plånboken, Angela Merkel. Foto: Tobias Schwarz/AFP

DN 19/6 2020. EU:s föreslagna coronafond bör inte dela ut stöd villkorslöst. Europas skattebetalare måste kunna ha ett finger med i spelet om hur pengarna används. Därför bör finanspolitiken skötas av medlemsländerna själva.

Statsminister Stefan Löfven (S) inleder midsommarafton med att sitta i videokonferens med sina europeiska kollegor. Regeringscheferna ska försöka komma överens om EU:s långtidsbudget och ett krispaket för att stävja coronapandemins ekonomiska konsekvenser.

Tyskland och Frankrike föreslog i mitten av maj en återhämtningsfond på 5 biljoner kronor för att rädda Europa från konkurser, arbetslöshet och rentav depression. Som en bonus kan EU stimulera klimatomställning, digitalisering och sammanhållning i unionen. Syftet är gott, men upplägget är desto sämre. 

Syftet är gott, men upplägget är desto sämre.

På förhandlingsbordet ligger nu EU-kommissionens förslag på en coronafond på nästan 8.000 miljarder kronor. Två tredjedelar ska vara bidrag och en tredjedel ska vara lån till drabbade regioner och branscher. 

Under Europeiska rådets möte kommer striden att stå mellan dem som vill ha mer direkta pengastöd och dem som förespråkar krediter till de coronadrabbade. Sverige driver tillsammans med Österrike, Danmark och Nederländerna en budgetrestriktiv linje om att stödpengar från EU ska villkoras och betalas tillbaka, men ”de sparsamma fyra” utgör en minoritet bland medlemsländerna. De får utstå mycket kritik för att de inte visar solidaritet med hårt drabbade länder och det sägs att de kommer att förlora anseende och inflytande framöver. 

Coronafonden handlar mycket om vilken väg unionen ska ta framöver och vilka incitament man ger till företag och länder att fatta kloka ekonomiska beslut.

Pandemin har dock slagit hårt i Sverige. Dödstalen per capita är höga och arbetslösheten har ökat relativt kraftigt här och det hade möjligen varit frestande att få bidrag från EU. Men coronafonden handlar mycket om vilken väg unionen ska ta framöver och vilka incitament man ger till företag och länder att fatta kloka ekonomiska beslut. Därför är Sveriges ställningstagande ansvarsfullt.

Miljarderna i fonden ska lånas upp på lång sikt och notan riskerar att hamna hos framtidens skattebetalare runt om i Europa. Kommissionen vill också få rätt att ta in nya avgifter och skatter för att kunna betala tillbaka lånen, vilket med rätta är kontroversiellt. Att ge EU beskattningsrätt är ingen liten sak.

I detta sammanhang är det viktigt att ha proportionerna klara för sig. EU-kommissionen föreslår att långtidsbudgeten för åren 2021–2027 ska ligga på runt 11.500 miljarder kronor. Sveriges statsbudget omsluter omkring 1.000 miljarder kronor per år. EU:s gemensamma budget för år 2020 är cirka 1.700 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 1 procent av unionens bnp. De stora offentliga budgetarna hanteras således fortfarande av nationalstaterna. 

Det är heller inte rätt och rimligt att villkorslöst ge pengar till exempelvis Italien, som redan före pandemin hade svåra ekonomiska problem.

Så bör det också vara. Ansvar och befogenheter ska höra ihop. Och ansvar ska kunna utkrävas av skattebetalarna. Europaparlamentsval räcker inte med dagens ordning för att medborgarna ska kunna kontrollera hur deras pengar delas ut som bidrag genom en återhämtningsfond på EU-nivå.

Det är heller inte rätt och rimligt att villkorslöst ge pengar till exempelvis Italien, som redan före pandemin hade svåra ekonomiska problem och låta Rom sköta de offentliga finanserna på egen hand. EU:s skattebetalare skulle finansiera italienarna, men inte ha någon rådighet över hur de använder pengarna. 

EU:s styrka är att vara en stark inre marknad med fri rörlighet och i normala fall hyfsad tillväxt. Där bör fokus ligga i den ekonomiska hanteringen av pandemin. Finanspolitik och fördelningspolitik behandlas med fördel även framgent av medlemsländerna själva.

Ämnen i artikeln

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt