Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 12:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lat-inte-avfall-bli-gangens-nasta-inkomstkalla/

LEDARE

Ledare: Låt inte avfall bli gängens nästa inkomstkälla

Lätt tjänade pengar.
Lätt tjänade pengar. Foto: Helena Landstedt/TT

DN 16/1 2022. Kriminella organisationer infiltrerar allt fler branscher. Utan en sundare upphandlingskultur blir det svårt att komma åt problemet.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Affärsmodellen är enkel: Ta emot pengar för att hantera avfall, gör av med det till en lägre kostnad. Straffen för att bryta mot regler är låga och vinstmöjligheterna stora. Inte konstigt att gängen har fått upp ögonen för sopor. Om detta rapporterade Sveriges Radio tidigare i veckan.

Europol varnar för att den organiserade brottsligheten är på väg att infiltrera avfallssektorn. Stigande priser – en följd av ökade miljö- och sorteringskrav – lockar oseriösa aktörer som underprissätter sina tjänster och struntar i efterlevnaden. Gröna bidrag och skattelättnader tar de dock gärna emot.

Minns företaget NTM Think Pink, numera försatt i konkurs och föremål för en omfattande brottsutredning. Företaget övergav och grävde ner sopor på flera platser, inte minst i Botkyrka som drabbades av omfattande sopbränder förra året. Saneringsbehovet blev till slut så akut att kommunen tvingades låna 200 miljoner kronor för att påbörja upprensningen.

”Den grova brottsligheten har gått från att råna banker och värdetransporter till att nu råna socialförsäkringen i stället”, konstaterade Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan då.

Kvar står de aktörer som vill göra rätt för sig, utkonkurrerade på en marknad finansierad av det offentliga. Och det är på inga sätt en unik företeelse.

Kriminella startar allt oftare företag för att kunna utnyttja de svenska välfärdssystemen, visade en lägesbild av den organiserade brottsligheten som presenterades av tolv myndigheter i höstas. ”Den grova brottsligheten har gått från att råna banker och värdetransporter till att nu råna socialförsäkringen i stället”, konstaterade Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan då.

Sådana strategier återfinns i andra länder, inte minst Italien. Där har maffiaorganisationer i årtionden infiltrerat allt från sophanterings-, renhållnings- och begravningsverksamhet till bensin- och livsmedelsförsäljning. Polisen varnar allt oftare och mer högljutt för att kriminella organisationer nästlar sig in i det svenska samhällslivet på ett liknande sätt.

Särskilt utsatta är branscher där riskerna och straffen är låga men avkastningen hög. I detta avseende är välfärdssystemen lukrativa: betydande kriminell infiltration har rapporterats inom inte minst hemtjänsten, assistansbranschen och städbranschen. Även missbruket av den statliga lönegarantin, tandvårdsstödet och nystartsjobben bedöms vara utbrett.

Bra är därför att regeringen har gett i uppdrag åt Naturvårdsverket och en rad andra myndigheter att ta fram en lägesbild av hur den organiserade brottslighetens aktiviteter inom avfallshanteringen ser ut. Sådana genomgångar kommer att krävas inom fler branscher, liksom ett omfattande samarbete med branschorganisationer för att säkerställa att eventuella åtstramningar inte drabbar seriösa aktörer.

Viktigast av allt vore dock att få till stånd en sundare upphandlingskultur. Lagen om offentlig upphandling kräver att upphandlare utesluter leverantörer som sedan tidigare är dömda för brottslighet. I praktiken har den dock visat sig vara tandlös, eftersom myndigheters möjligheter att utbyta information med varandra är marginella.

Om detta varnade Polisen och Upphandlingsmyndigheten regeringen för redan 2017, ändå har det hänt alldeles för lite på området. I stället får de upphandlande tjänstemännen förlita sig till en ”sanningsförsäkran”, det vill säga att leverantörer på heder och samvete intygar att de uppgifter de själva har lämnat är riktiga.

Nog vore det rimligt om tjänstemännen gavs bättre verktyg än så.

Ämnen i artikeln

Polisen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt