Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-25 08:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/lat-inte-pandemin-satta-munskydd-pa-demokratins-aktivister/

Ledare

Låt inte pandemin sätta munskydd på demokratins aktivister

Det var då: Polska kvinnor protesterar mot landets abortlagar i oktober.
Det var då: Polska kvinnor protesterar mot landets abortlagar i oktober. Foto: Czarek Sokolowski/AP

DN 24/5 2020. Ljusskygga ledare tar varje chans att använda corona för att kväva demokratin och friheten. Det är ett större problem än kapitalismens avarter.

Vilket samhälle kommer vi att se efter coronapandemin? Många känner sig kallade att svara på frågan, och märkligt nog tycks de tro att det kommer bli precis som de själva ville långt innan ”covid-19” var något annat än en meningslös räcka bokstäver och siffror.

Den danske författaren Carsten Jensen har skrivit flera artiklar i DN Kultur där han målar upp en post-corona-värld utan ”asocial, orättvis marknadsekonomi”, ”populistisk självisolering” och ”finanskapitalism”. Få har som han gett röst åt tron att människan, efter att pandemin läkt ut, ska ha förvandlats till något helt annat än hon var bara några månader tidigare. 

Andra debattörer förutspår biografens död, stopp för resor samt att vi kommer att sluta handhälsa. Oftare än inte sammanfaller dessa önskemål med en känsla av triumf hos den som uttalar dem: ”Jag sa redan före corona att man borde få hälsa hur man vill, titta nu – hade jag inte rätt?” 

På detta är det givna svaret: ”Nja, att ett beteende är eftersträvansvärt under en smittsam sjukdom betyder inte att det måste vara det även när smittan klingat av.”

Det är förstås inte förvånande att debattörer till vänster, som avskyr ekonomisk globalisering, marknadsekonomi och konsumtion, kommer att ta chansen att använda pandemin som argument för sina gamla teser. Exakt samma sak gör debattörer, och regeringar, med högerförtecken. 

I ett webbinarium arrangerat av SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, i veckan visade statsvetarprofessorn Johannes Lindvall hur farsoter och epidemier alltid setts som skäl att inskränka människors fri- och rättigheter och förändra vedertagna processer för lagstiftning.

Vi har även i Sverige sett hur regeringens makt ökar under corona. Vi måste vara mycket vaksamma så att maktens växande befogenheter hela tiden är proportionella och ändamålsenliga. Bara att sätta en gräns för hur många människor som får samlas kan förstås användas som vapen mot demonstranter. 

Andra regimer tar gladeligt de möjligheter som viruset ger för att stärka sin makt och strypa möjligheter för oppositionen. Och det är ett bekant faktum att tillfälliga undantagslagar gärna blir permanenta. 

Människor har en förmåga att studsa upp igen. Vi kommer att vilja resa och konsumera även efter corona. Förmodligen också gå på bio och skaka hand.

På samma webbinarium redogjorde en annan professor i statsvetenskap, Staffan I Lindberg, vid Göteborgs universitet, för den internationella demokratins mot- och framgångar de senaste åren.

Att bilden blir allt dystrare, med demokratiska inskränkningar även i stora och inflytelserika länder som USA, Indien, Polen, Ungern, Serbien och Brasilien är välkänt. Men det finns också en motbild. Lindberg målade upp 2019 som året av pånyttfödelse för prodemokratiska rörelser. Hongkong, Polen, Sudan, Algeriet och Bolivia är alla exempel på länder där människors högljudda protester i varierande grad hindrat auktoritära regimer från att strypa demokratin.

Då kom pandemin. Vilken gåva för en ljusskygg president som vill resa staket runt sin tron; fältet ligger öppet för folksamlingsförbud, inskränkningar i informations- och resefriheten, ökade befogenheter för polis och militär och en mängd andra åtgärder för vilka bara fantasin och maktbegäret sätter gränser.

Människor har en förmåga att studsa upp igen. Vi kommer att vilja resa och konsumera även efter corona. Förmodligen också gå på bio och skaka hand. Visst måste ”finanskapitalismens” avarter fortsätta att regleras, men kapitalismen i sig lär stå stark tills vi hittar ett mindre dåligt system för att utrota svält och höja den globala levnadsstandarden.

Då är de ständigt pågående antidemokratiska, auktoritära restriktionerna av vår frihet ett betydligt större problem. Före, under och efter pandemin.